һ±¾µÀ

 Hur aktörer kan samverka för att skapa effektiva resursflöden.
Smart symbios- FoES

I det här projektet undersöktes hur företag, kommuner och andra samhällsaktörer kan samverka för att skapa effektivare och mer cirkulära energi- och resursflöden. Fokus låg på industriell och urban symbios – där exempelvis energi, material, vatten och restflöden kan användas av flera aktörer – och på vilka tekniska, organisatoriska och sociala förutsättningar som krävs för att sådana lösningar ska kunna utvecklas och fungera långsiktigt.

Projektet genomfördes inom Forskarskolan Energisystem och byggde på tre sammankopplade forskningsinriktningar:

  • Systemanalys och energisystem – Christoffer Wadström, Linköpings universitet
  • Aktörsperspektiv och samverkan – Lovisa Harfeldt-Berg, Lunds universitet/RISE
  • Styrning och organisering – Karolina Södergren, Lunds universitet

Ett gemensamt fokus har varit att förstå varför många symbiosinitiativ inte går längre än till pilotstadiet, och vad som krävs för att gå från teknisk potential till fungerande och långsiktiga samarbeten.Ìý

²Ñå±ô

²Ñå±ôsättningen var att:

  1. bidra med kunskap och verktyg för utvecklingen av urbana och regionala symbioslösningar, samt
  2. utveckla en bättre förståelse för vilka hinder och möjligheter som påverkar etableringen av samarbeten kring energi- och resursflöden.

Projektet hade särskilt som ambition att kombinera tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv för att utveckla ramverk som kan hjälpa offentliga och privata aktörer att arbeta mer systematiskt med symbios.

Forskningsresultat

Projektet visar att industriell och urban symbios inte enbart är en teknisk fråga om att effektivisera energi- och materialflöden. För att lösningar ska fungera i praktiken behöver även organisationer, relationer mellan aktörer, styrning och sociala faktorer tas hänsyn till.
Resultaten visar bland annat att:

  • Samverkan och relationer är centrala. Tillit, kommunikation och gemensam förståelse har stor betydelse för om olika aktörer kan samarbeta, även när de tekniska och ekonomiska förutsättningarna är goda. Olika aktörer har samtidigt olika mål, resurser och syn på vilka nyttor och risker ett samarbete innebär.
  • Värdeskapande behöver förstås bredare. Ekonomiska och tekniska nyttor står ofta i centrum, medan sociala, institutionella och långsiktiga miljömässiga värden riskerar att förbises. Vad som betraktas som värdefullt kan också skilja sig mellan olika aktörer.
  • Kommunernas interna organisation spelar stor roll. För att symbios ska bli långsiktigt hållbar behöver arbetet integreras i kommunens ordinarie verksamhet, med tydlig ansvarsfördelning, samordning och strategisk förankring.
  • Sammankopplade energisystem skapar både möjligheter och sårbarheter. Ökad integration och elektrifiering innebär att förändringar i en del av systemet kan få konsekvenser för andra aktörer och sektorer. Därför behöver osäkerhet och beroenden vägas in i planering och beslutsfattande.

Projektet har också synliggjort betydelsen av sociala dimensioner och inkludering, bland annat hur genus och maktförhållanden kan påverka vilka perspektiv och värden som får utrymme i utvecklingen av cirkulära system.


ÌýNya verktyg och ramverk

En viktig del av projektets resultat är att forskningen har resulterat i flera konkreta verktyg och ramverk som kan användas i praktiken.

Bland annat har projektet utvecklat:

  • Impact Assessment Matrix – för att synliggöra hur nyttor och negativa effekter fördelas mellan olika aktörer.
  • Industrial Symbiosis Readiness Level Matrix (ISRLM) – för att bedöma hur långt ett symbiosinitiativ har kommit och identifiera vilka steg som krävs för att utvecklas vidare.
  • Ramverk för kommunal styrning – för att analysera hur kommuners interna organisering och olika styrningsformer påverkar möjligheten att utveckla symbios.
  • Ett ramverk för värdeskapande – för att analysera ekonomiska, miljömässiga och sociala värden samt beroenden och osäkerheter i symbiossystem.

Sammanfattande resultat

Projektets samlade resultat pekar på ett skifte i hur industriell och urban symbios behöver förstås: från en fråga om teknisk resurseffektivisering till en bredare socio-teknisk omställningsprocess.
För att lyckas krävs inte bara rätt teknik, utan också organisatorisk kapacitet, samverkan, långsiktig styrning och förmåga att hantera komplexitet och osäkerhet.

Läs slutrapport här

Ìý

Publikationer

Doktorsavhandlingar

  • Christoffer Wadström (2023)
  • Lovisa Harfeldt (2025)Ìý
  • Karolina Södergren (2026)Ìý

Ìý

Personer i projektet

Projektledare

Jenny Palm - Lunds universitetÌý

Doktorander

  • Karolina Södergren - Lunds universitetÌý
  • Christoffer Wadström - Linköpings universitet
  • Lovisa Harfeldt - RISE, Lunds universitet

Handledare

  • Magnus Walén, Linköpings universitetÌý
  • Maria Johansson, Linköpings universitet

Ìý

Läs mer om FoES