一本道

17 juni 2021

Hur gör man för att hitta sin forskaridentitet när man är i starten av sin karriär? Hur är det att vara mitt uppe i sitt största forskningsäventyr?
Sara Liin, en ung lovande forskare, berättar om sin resa från löparbanan till labbet.

Bild p氓 Sara Liin, ledamot i Sveriges unga akademi. Fotograf: Erik Thor/SUA
Sara Liin, docent i neurobiologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV).

鈥 Jag gillade de flesta 盲mnena i skolan, men var v盲ldigt f枚rtjust i matte och sl枚jd. Det senare var kreativt och pilligt och det ligger kvar lite i det vi g枚r idag, ber盲ttar Sara Liin samtidigt som fiskm氓sarna utanf枚r Campus US v盲snas s氓 att vi f氓r krypa n盲rmare mikrofonerna i v氓rt Zoom-samtal.

Hon 盲r uppvuxen i Sandviken, men f枚rutom intresset f枚r matte och sl枚jd var hon ocks氓 en duktig medeldistansl枚pare d盲r 400 och 800 meter var paradgrenarna. Det tog henne s枚derut och in p氓 ett l枚pargymnasium i Sollentuna.

鈥 Det var d氓 som jag uppt盲ckte det h盲r med att labba, jobba med celler och l盲sa om vad som h盲nder i v氓ra kroppar, ber盲ttar Sara n盲r hon t盲nker tillbaka p氓 gymnasietiden d盲r hon kombinerade studier inom natur/genteknik med passionen f枚r l枚pning.

L盲raren som drev inriktningen var lektor, men hade b枚rjat undervisa p氓 gymnasiet och det var hon som s氓dde ett fr枚 hos Sara.

鈥 Min l盲rare p氓 gymnasiet var den som vidgade mitt perspektiv r枚rande vad en forskare kan forska om och det var d盲r som lusten v盲cktes, f枚rklarar hon.

Inspirera till forskning

P氓 samma vis som Saras l盲rare inspirerade henne, ska hon nu g枚ra detsamma. Under h枚sten 2020 blev Sara invald som ledamot i Sveriges unga akademi (SUA) d盲r hon bland annat arbetar med att f氓 barn och unga intresserade av forskning.

鈥 Det som 盲r sp盲nnande och utmanade 盲r att jag brukar undervisa vuxna m盲nniskor och tala p氓 konferenser. Nu ska jag l盲ra mig hur man f氓ngar intresset hos en betydligt yngre m氓lgrupp, n盲mligen barn.Sara Liin visar upp boken Sara Liin visar upp boken "Forskardr枚mmar" under Zoom-samtalet.

Nyligen sl盲pptes barnboken 鈥滷orskardr枚mmar鈥 som ett initiativ av ledam枚ter inom SUA. Sara tillh枚r den arbetsgrupp vars uppgift 盲r att n氓 ut med boken till m氓lgrupperna.

鈥 Det k盲nns v盲ldigt roligt att fram枚ver f氓 tr盲ffa skolklasser, g枚ra biblioteksbes枚k och ta fram l盲rarmaterial kopplat till boken.

Att vara med i akademin ser hon redan stora f枚rdelar med d氓 hon f氓r tr盲ffa forskare som befinner sig i liknande situation som henne sj盲lv.

鈥 Inom akademin tr盲ffar jag j盲tteduktiga forskare inom helt andra 盲mnen som ser helt annorlunda p氓 till exempel karri盲rv盲gar, forskningsmedelsans枚kningar eller hur man koordinerar en grupp. Jag tror det 盲r r盲tt nyttigt att inte bli f枚r hemmablind.

Fascination f枚r jonkanaler

Saras olika livs- och karri盲rval har varit en nyttig ingrediens i att inte bli f枚r hemmablind. Efter l枚pargymnasiet valde hon att plugga medicinsk biologi vid Link枚pings universitet.

鈥 Det var n氓gra studenter fr氓n medicinsk biologi vid LiU som bes枚kte v氓r gymnasieskola i samband med en utst盲llningsdag. De ber盲ttade vad utbildningen inneh枚ll och vad man kunde g枚ra efter氓t. Det inspirerade mig att vilja l盲sa p氓 mer och bli intresserad av utbildningen.

N盲r hon hade l盲st klart medicinsk biologi b枚rjade hon doktorera hos Fredrik Elinder p氓 jonkanaler i nervsystemet, hur de fungerar och hur man kan reglera dem. Fascinationen lever 盲n idag i h枚gsta grad d氓 Sara fortsatt att forska p氓 jonkanaler, men mer kopplat till hj盲rtat.

鈥 Ju mer man b枚rjar nysta i det h盲r och f枚rs枚ka f枚rst氓 hur de h盲r proteinerna fungerar, antingen vad som fungerar bra och vad som kan g氓 fel, 枚ppnar sig nya fr氓gor som man g盲rna vill besvara.

Passionen och fascinationen kring jonkanaler har funnits med under hela Saras forskningskarri盲r. Men det kan vara sv氓rt f枚r en utomst氓ende att f枚rst氓 sig p氓 vad arbetet betyder och vad det kan leda till.

鈥 Min familj undrar ibland om jag aldrig ska g枚ra n氓gonting nytt eller om vi kommer fram till n氓gonting n氓gon g氓ng, skrattar Sara.

Hitta sin forskaridentitet

Efter att ha avslutat sina doktorandstudier, for Sara till USA och University of Miami under h枚sten 2012 och jobbade under en tv氓氓rsperiod med en forskargrupp p氓 Floridas 枚stkust. D盲r startade hon samarbeten med andra som inte fanns vid LiU f枚r att l盲ra sig nya saker.

Sara Liin st氓r i korridoren och h氓ller i en anatomisk modell av ett m盲nskligt hj盲rta.Sara Liin, docent i neurobiologi vid Link枚pings universitet, st氓r i korridoren utanf枚r sitt kontor p氓 Campus US. Foto John Karlsson鈥 Jag hade en tydlig tanke att jag ville starta samarbeten med forskargrupper som kunde saker som jag sj盲lv inte hade kunskap om. Med samarbetena och diskussionerna som kom till d盲r, hittade jag fr氓gorna som jag ville besvara.

Planerna p氓 att bygga upp en sj盲lvst盲ndig forskarlinje tog form och Sara blev, som det ibland kallas, en hemv盲ndare n盲r hon kom tillbaka till Link枚pings universitet efter vistelsen utomlands.

鈥 F枚r mig har det varit viktigt att fundera 枚ver vad som 盲r min forskaridentitet. Vad det 盲r som jag brinner f枚r och vill bygga min forskargrupp kring. Det kan annars bli sv氓rt att f氓 olika forskningsmedel om det inte syns att man har en egen drivkraft och egna id茅er.

Att s盲tta jonkanalen i ett sammanhang i kroppen 盲r v氓rt stora 盲ventyr just nu

Forskning som ber枚r

Efter postdok-vistelsen i Miami, fortsatte Sara att etablera sig som forskare och finansieringsans枚kningarna gav resultat. Att det 盲r sv氓rt att f氓 st枚rre forskningsmedel 盲r m氓nga medvetna om. Att f氓 det fr氓n europeiska forskningsr氓det 盲r f氓 f枚runnat. Sara fick i h氓rd konkurrens ett av 2019 氓rs ERC Starting Grants fr氓n det europeiska forskningsr氓det p氓 runt 15 miljoner kronor till ett projekt om rytmrubbningar i hj盲rtat. Ett 氓r har g氓tt sedan projektet drog i g氓ng.

鈥 Vi befinner oss just nu mitt uppe i 盲ventyret. Att s盲tta jonkanalen i ett sammanhang i kroppen 盲r v氓rt stora 盲ventyr just nu, ber盲ttar Sara.

Forskningen ber枚r och engagerar m氓nga, inte minst de familjer som drabbas h氓rt n盲r n氓gon n盲rst氓ende f氓r rytmrubbningar i hj盲rtat eller pl枚tsligt hj盲rtstopp. I ganska m氓nga fall beror det p氓 att man har 盲rftliga f枚r盲ndringar i den typ av proteiner som finns i hj盲rtat som heter jonkanaler.

鈥 Vi f枚rs枚ker nysta i vad det 盲r som g氓r fel i proteinerna n盲r de inte fungerar som g枚r att de orsakar de h盲r sjukdomarna. Alla vill ha ett hj盲rta som fungerar bra, sl氓r rytmiskt och fint.

Ibland f氓r Sara fr氓gor fr氓n patienter om hon har n氓got l盲kemedel att erbjuda. Hon f枚rs枚ker alltid vara tydlig i sin kommunikation och understryka att det r枚r sig om grundforskning som hon och hennes forskargrupp bedriver, men som f枚rhoppningsvis i samarbete med andra akt枚rer kan komma patienterna till gagn i framtiden.

鈥 V氓r f枚rhoppning 盲r att den grundforskning vi bedriver kan bidra med viktiga pusselbitar f枚r hur sjukdomar som hj盲rtarytmi och epilepsi kan behandlas.

Att uppt盲cka nya saker, vare sig det 盲r mountainbikecykling, l枚pning eller jonkanalers flera dimensioner, verkar vara Saras melodi. Detektivarbetet i hennes forskning 盲r just nu inne i en mycket sp盲nnande fas.

鈥 Det som g枚r att jag tycker att de 盲r s氓 fascinerande 盲r att jonkanalerna har s氓 m氓nga dimensioner. Det 盲r v盲ldigt sp盲nnande att de har ett liv i sig sj盲lva, men att det 盲r s氓 m氓nga saker som p氓verkar dem, forts盲tter Sara.

Oocyt (盲ggcell) fr氓n afrikansk klogroda som uttrycker m盲nskliga kaliumjonkanalsproteiner m盲rkta med en gr枚n fluorescerande molekyl, vilket g枚r att proteinerna kan synligg枚ras med mikroskoperingstekniker.P氓 bilden ser vi oocyt (盲ggcell) fr氓n afrikansk klogroda som uttrycker m盲nskliga kaliumjonkanalsproteiner m盲rkta med en gr枚n fluorescerande molekyl, vilket g枚r att proteinerna kan synligg枚ras med mikroskoperingstekniker. - N盲r vi tog bilden k盲nde vi oss som astronauter som uppt盲ckt en ny planet, s盲ger Sara. Foto Lisa-Marie Erlandsson

Pandemireflektioner

Ett 氓r som pr盲glats av covid-19-pandemin har gjort att arbetet saktats ner n氓got. Mycket har beh枚vt anpassats d盲r exempelvis experiment och rekryteringar g氓tt l氓ngsammare 盲n vanligt. 脛ven om det funnits nackdelar har det 盲nd氓 frigjort tid till reflektion.

鈥 Vissa saker har g氓tt lite l氓ngsammare, men det har ocks氓 tvingat oss att t盲nka efter och planera mer. Ibland kan eftert盲nksamhet och god planering l枚na sig och i det stora hela har det fungerat ganska bra.

Bild p氓 Sara Liins forskargrupp i labbmilj枚.Sara Liins forskargrupp bedriver preklinisk forskning om hj盲rtats jonkanaler i sitt labb. Foto John KarlssonDet senaste 氓ret har ocks氓 bjudit p氓 forsknings枚verraskningar och kommande finansieringsans枚kningar. Forskargruppen blev 枚verraskade under det EU-st枚dda projektets g氓ng.

鈥 Under kartl盲ggningen att s盲tta jonkanalen i ett st枚rre sammanhang i kroppen har vi ocks氓 uppt盲ckt ett antal molekyler som kan skilja mellan v盲ldigt n盲rbesl盲ktade jonkanaler. Det hade vi inte riktigt f枚rv盲ntat oss, men det har pl枚tsligt 枚ppnat en ny sp盲nnande riktning.

Uppt盲ckten har lett till nya finansieringsans枚kningar. 脛ven om Sara hunnit forska mycket inom sitt omr氓de 盲r det 盲nd氓 mycket som 盲r nytt. Projektet har tagit ut henne och forskargruppen p氓 ok盲nd mark, men det inspirerar.

鈥 Det 盲r v盲ldigt kul att f氓 zooma ut fr氓n att titta p氓 sj盲lva jonkanalen till att fundera 枚ver vad befinner den sig i f枚r milj枚 och vad blir den p氓verkad av. Och hur kan vi kartl盲gga det p氓 ett s盲tt som kanske 盲r viktigt om man sen funderar p氓 hur ett helt hj盲rta fungerar eller en hel kropp.

Viktiga pusselbitar

Det 盲r ett idogt pussel att l盲gga i grundforskningen som forskargruppen bedriver. Det som g枚r forskningen unik 盲r den stora helhetsbilden, menar Sara.

鈥 En sak som g枚r forskningen unik 盲r att vi f枚rs枚ker koppla ihop det v盲ldigt detaljerade och molekyl盲ra med vad som kanske kan vara relevant f枚r kliniken, patienten eller den m盲nskliga kroppen. Det tror jag ganska m氓nga gillar med den forskningen vi g枚r.

Bild tagen uppifr氓n en mountainbike-cykel med en bana framf枚r Sara som tagit bilden.- Jag uppt盲ckte mountainbikecykling som en ers盲ttning till l枚pning och det ger i stort sett samma fina f枚rdelar som l枚pning med naturupplevelser, flexibilitet och bra fl氓str盲ning, s盲ger Sara Liin. Foto Sara LiinAtt f氓 tiden att r盲cka till 盲r ibland sv氓rt. M氓nga timmar i labbet blir det, intygar Sara, men det 盲r ocks氓 ett yrke med mycket frihet.

鈥 Det kr盲ver stort engagemang, men det finns ocks氓 mycket flexibilitet och frihet i hur vi jobbar. Att vara forskare, i alla fall f枚r mig, inneb盲r att jag i tankarna funderar mycket 枚ver mina projekt. D氓 har jag f枚rdelen att ha ett jobb d盲r jag kan plocka upp datorn hemma p氓 kv盲llen.

L枚pningen som upptog mycket tid i yngre 氓r har p氓 grund av strulande h盲lsenor nu f氓tt ge plats 氓t ett nyfunnet intresse.

鈥 Nu n盲r jag inte kan springa har jag uppt盲ckt mountainbikecykling i st盲llet. N盲stan allt man kan g枚ra ute i skogen tycker jag 盲r roligt. Tr盲dg氓rdsfix som att gr盲va, plantera tr盲d och klippa buskar tycker jag ocks氓 om, s盲ger Sara avslutningsvis.

Mer om Sara Liin

Korta fakta om Sara

Ålder: 39 år
Akademisk titel: Docent
Forskningsfokus: Hjärtats jonkanaler
Undervisar: På Experimental and Industrial Biomedicine (Bachelor), Experimental and Medical Biosciences (Master) samt läkarprogrammet.
Intressen: Utforska naturen och fixa i trädgården