鈭� I dag 盲r entrepren枚rskap ett v盲lk盲nt begrepp. Men det ans氓gs inte s氓 fint n盲r vi b枚rjade med det h盲r p氓 tidigt 1990-tal. Vi var nog tio 氓r f枚re v氓r tid. 鈥漇ka allting vara entrepren枚rskap?鈥� var det n氓gon som sa och undrade varf枚r vi ska l盲gga resurser p氓 det, ber盲ttar Magnus Klofsten, professor inom innovation och entrepren枚rskap vid LiU.
Under f枚rsta halvan av 1980-talet hade flera blivande stora techbolag fr氓n Link枚ping redan grundats: Sectra, IFS och Intentia, till exempel. Initiativtagarna studerade eller hade studerat vid LiU.
Samma 氓r som Link枚ping science park (Mj盲rdevi) grundades, 1984, var Magnus Klofsten f盲rdig med sin grundutbildning och p氓 v盲g ut i arbetslivet. M氓nga av hans studentkamrater k盲nde lockelsen till finansv盲rlden. Magnus Klofsten var inget undantag.
鈭� Men s氓 fick jag fr氓gan om jag ville vara med i ett forskningsprojekt med fokus p氓 riskkapital. Ett erbjudande man inte kunde tacka nej till.
Hans avhandling om tidiga utvecklingsprocesser i teknikbaserade f枚retag, fr氓n 1992, ligger till grund f枚r en handbok i startup-f枚retagande som anv盲nds fortfarande. Han fortsatte sina studier av uppstart och entrepren枚rskap med avstamp i begreppet aff盲rsplattformen. Och samverkade b氓de inom och utanf枚r universitetet, inte minst med Mj盲rdevi science park.
Allra f枚rst kallade vi
den 'f枚rkuv枚sen'
鈭� Vi startade tillsammans med Mj盲rdevi-vd:n Sten Gunnar Johansson Sveriges f枚rsta f枚retagsinkubator, allra f枚rst kallade vi den 鈥漟枚rkuv枚sen鈥�. Och i f枚rl盲ngningen, tio 氓r senare, blev den LEAD som den heter i dag.
Triple helix-modellen
Ungef盲r samtidigt med Magnus avhandlingsarbete lade den amerikanska forskaren Henry Etzkowitz (Stanford University) fram teorierna om triple helix-modellen, allts氓 att det kan finnas ett samspel mellan akademien, n盲ringslivet och det offentliga.
鈭� Det handlar om olika former av ekosystem. Triple helix 盲r en modell som ofta anv盲nds som ett framg氓ngskoncept. Offentliga myndigheter inom staten, regioner och kommuner kan st枚tta industrin, och driva olika program f枚r att hj盲lpa unga f枚retag. Akademien kan bidra med forskning och innovation. Vi kan ocks氓 driva utvecklingen av processerna inom entrepren枚rskap, s盲ger Magnus Klofsten.
En kritisk massa
鈭� I b氓da de h盲r milj枚erna finns en kritisk massa av m盲nniskor, innovationer och en samverkan mellan olika myndigheter, akademien och n盲ringslivet, s盲ger Magnus Klofsten.
Han har 盲ven grundat och deltagit i arbetet med att bygga upp kompetenscentrum vid LiU, som, CIE, HELIX 1, HELIX 2 och AgoraLink. De handlade om att utveckla starka kopplingar mellan forskning och praktik.
鈭� Etzkowitz satt med i HELIX international advisory board. Jag brukar s盲ga att det finns m氓nga regler inom akademien men ocks氓 o盲ndliga m枚jligheter, bara man vill. Och lyckas att attrahera resurser och r盲tt personer.
Coacha entrepren枚rer
Kanske lever Magnus Klofsten som han l盲r. Han har tagit chanserna och utvecklat id茅erna n盲r de har kommit. Tidigt kom tankarna p氓 st枚d och coachning f枚r entrepren枚rer.
鈭� Vi p氓 LiU startade under 1986 tillsammans med n盲tverket SMIL i Link枚ping det s氓 kallade Utvecklingsprogrammet f枚r mer etablerade f枚retag, och n氓gra 氓r senare 盲ven Entrepren枚rskapsprogrammet som fokuserade p氓 start av nya f枚retag. I utvecklingsprogrammet engagerades entrepren枚ren och f枚retagsbyggaren Uno Alfred茅n som ledare och vi arbetade med att coacha deltagarna. Programmet blev n氓got av en 鈥檌nstitution鈥� f枚r v盲xande f枚retag med r枚tter i LiU.
Han beskriver hur flera f枚retag i regionen s枚kte sig till programmen.
Vad var sj盲lva grundid茅n?
鈭� Det skulle vara skarpt l盲ge direkt, absolut inte n氓gon kurs. Det var b氓de lite kontroversiellt och genialiskt. Det m氓ste vara relevant och givande och k盲nnas viktigt. Entrepren枚rerna utvecklar f枚retagets aff盲r och 鈥漨asserar鈥� sina kn盲ckfr氓gor. Med st枚d fr氓n programledningen. Deltagarna blir utmanade och f氓r jobba mycket h氓rt med sina fr氓gest盲llningar.
Magnus Klofsten minns 盲nnu att programmet b枚rjade leva sitt eget liv.
Vi k枚rde programmet i
olika former i m氓nga 氓r
鈭� Vi fick samtal fr氓n andra regioner, kommuner och science parks i Sverige som ville ha programmet. Vi k枚rde programmet i olika former i m氓nga 氓r. I dag finns flera enskilda kurser i entrepren枚rskap som en integrerad del i flera av LiU:s utbildningar. Drygt 500 studenter per 氓r l盲ser p氓 n氓got s盲tt en entrepren枚rskapskurs vid LiU. Det kan jag f枚rst氓s k盲nna viss stolthet 枚ver.
P氓 senare har han v盲nt blicken in氓t i organisationerna och fokuserar p氓 internt entrepren枚rskap, det som brukar kallas intrapren枚rskap, n氓got han publicerat flera studier om.
N氓, ska allting vara entrepren枚rskap?
鈭� Kanske inte allt, men v盲ldigt mycket. Det finns m氓nga, m氓nga fler entrepren枚rer 盲n vi t盲nker p氓. Men man ser inte p氓 sig sj盲lv som en. I en organisation handlar det ofta om att ta initiativ, starta och att driva projekt, att vara tidig med en id茅 som l枚ser ett problem, s盲ger Magnus Klofsten.
鈭� Forskningen visar att en f枚ruts盲ttning f枚r att vara ett entrepren枚riellt universitet 盲r att det finns ett starkt intrapren枚rskap. Och det finns absolut vid LiU.
Hur ser framtiden ut f枚r 枚stg枚taregionens LiU-avknoppningar?
鈭� Det 盲r tydligt att inga nya globala storf枚retag har knoppats av fr氓n LiU p氓 m氓nga 氓r. Kanske beror det p氓 att de mest lysande talangerna snabbt blir uppk枚pta. F枚ruts盲ttningarna 盲r dock mycket gynnsamma. Vi har b氓de Link枚ping science park och Norrk枚ping science park, tv氓 mycket framst氓ende parker, samt en toppklassig f枚retagsinkubator i Lead. Det r氓der dessutom ingen brist p氓 kompetens, innovativa f枚retagsid茅er och entrepren枚rsanda. En annan observation 盲r att f枚retag som startar som avknoppningar fr氓n LiU ofta stannar kvar i regionen 鈥� n氓got som lovar gott f枚r v氓rt framtida n盲ringsliv, svarar Magnus Klofsten.
