- Utg氓ngspunkten i v氓r forskning 盲r att kunskapen om klimatet har funnits i 30鈥�40 氓r. 脛nd氓 har vi inte agerat mera kraftfullt. Vad beror det p氓, fr氓gar han sig.
Majoriteten av beslutsfattare inom politik och n盲ringsliv och 盲ven allm盲nhet har under l氓ng tid haft kunskap om orsaker och konsekvenser kring klimatkrisen. Men responsen har inte varit s氓 effektiv. Och i m氓nga fall helt inkonsekvent. Martin Hultman tar exempel som fortsatt utbyggnad av motorv盲gar och flygplatser i motsats till uppsatta klimatm氓l.
Mots盲gelsefulla id茅er
- Vi kallar det responsf枚rnekelse, n盲r man som beslutsfattare har kunskap men inte agerar utifr氓n den. S氓dan kognitiv dissonans (flera mots盲gelsefulla id茅er samtidigt, red anm) 盲r vanlig hos beslutsfattare. Den f枚rsv氓rar f枚r m盲nniskor att agera i vardagen, s盲ger Martin Hultman.
Det finns ocks氓 de som avvisar klimatforskningen. Internationell forskning visar p氓 koppling mellan organiserad klimatf枚rnekelse, industrimoderna manliga normer och h枚gernationalism. N氓got som Martin Hultmans grupp 盲ven har sett i svenska sammanhang.
- Det 盲r 枚vertydligt att partipolitisk klimatf枚rnekelse i dag 盲r starkast inom h枚gernationalismen och bland konservativa. Under 1980鈥�90-talen var svenska politiker mer 枚verens om riskerna med klimatet.
Riksdagen
I Sveriges riksdag syns detta f枚rst efter Sverigedemokraternas intr盲de:
- 脜r 2013 st盲llde sig SD-ledamoten Josef Fransson i talarstolen och uttryckte bland annat att veganr枚relsen har tagit 枚ver Jordbruksverket, eftersom myndigheten p氓visar klimatp氓verkan fr氓n k枚tt, 氓terger Martin Hultman.
Partipolitisk klimatf枚rnekelse i dag 盲r starkast inom h枚gernationalismenDet var amerikanska oljebolag som var f枚rst med kunskapen om klimatf枚r盲ndringarna. De bedrev egen forskning om klimat och v盲xthuseffekt.
- Oljebolagen unders枚kte permafrosten och de framtida havsniv氓erna, f枚r att planera f枚r utvinning av fossila br盲nslen. Investeringar som kr盲vde ett framtidsscenario p氓 50 氓r. Resultaten, som togs fram redan p氓 1960-talet, pekade mot de konsekvenser av global uppv盲rmning vi ser i dag.
Men de 盲ndrade inte sin aff盲rsmodell n盲r de ins氓g konsekvenserna av sin verksamhet:
Desinformation
- I st盲llet valde bolagen att sprida desinformation, starta tankesmedjor och n盲rma sig forskare och republikanska partiet i USA. Klimatf枚rnekelse i organiserad form har tydligt identifierats i USA.
Trots vetenskapliga fakta om att m盲nniskan orsakat klimatf枚r盲ndringarna sprids fortfarande desinformation. Det visar kunskap som presenterats av FN:s klimatpanel, IPCC.
Motst氓ndet hos konservativa m盲n 盲r f枚rmodligen ett globalt fenomen:
- Det visar b氓de tidigare forskning och en helt ny studie vi har publicerat ihop med norska forskare samt p氓g氓ende forskning som vi g枚r om hat och hot mot Greta Thunberg, s盲ger Martin Hultman.
Foto Anna Nilsen
Hur blir klimatet en genusfr氓ga?
- Genusperspektivet beh枚vs f枚r att f枚rst氓 klimatf枚rnekelse. De industrier som pekas ut som skyldiga till utsl盲pp 盲r n盲stan helt dominerade av m盲n, svarar Martin Hultman och forts盲tter:
- Vi kallar det f枚r industrimoderna maskuliniteter, som 盲r v盲ldigt inflytelserikt fr氓n och med 1900-talet. B氓de inom naturvetenskap och inom ingenj枚rskonst kring utvinning av br盲nslen. Hela nationer 鈥� som Saudiarabien, Ryssland, USA 鈥� 盲r beroende av fossilindustrin.
M盲n har ofta sv氓rt att l盲mna de strukturerna
Enligt det h盲r m枚nstret ska mannen ha framg氓ng, karri盲r och f枚rst氓 sig sj盲lv som lite separerad fr氓n naturen.
- Min forskning handlar om maskulinitetsnormer och dem som identifierar sig som m盲n. Precis som jag sj盲lv. Hur sitter strukturerna fast och hur ska vi 盲ndra det? M盲n orsakar mer utsl盲pp 盲n kvinnor. De starka reaktionerna mot klimatvetenskapen 盲r ofta kopplade till arbetsliv, ekonomi och personlig identitet. M盲n har ofta sv氓rt att l盲mna de strukturerna, s盲ger Martin Hultman.
Kan du konkretisera det?
- En reaktion kan vara: 鈥滼ag ska f氓 盲ta s氓 mycket k枚tt jag vill鈥�. Grillf枚rbudet sommaren 2018 var v盲ldigt talande, d氓 i huvudsak m盲n reagerade kraftigt.
Slutade att flyga
F枚r n氓gra 氓r sedan best盲mde Martin Hultman sig f枚r att sluta att flyga. Han slutade att 盲ta k枚tt och s氓g 枚ver sin konsumtion av kl盲der.
- Jag 盲r uppvuxen med de traditionerna som en del av v氓r kultur. Att 盲ta k枚tt och shoppa som om det inte fanns n氓gon morgondag. Jag hade 15 par skor och best盲mde mig f枚r att slita ut dem.
Tidigare har han rest med flyg till olika konferenser, och p氓 semester med familjen.
- M氓nga forskare anser sig s氓 viktiga att de m氓ste flyga runt i v盲rlden. Jag ins氓g att jag valde konferens f枚r att jag ville till en viss plats. Till Barcelona, till exempel. Det g氓r emot min kunskap om klimatet. Men det tog l氓ng tid att g氓 fr氓n insikt till verklig handling.
Att d枚ma makthavarna f枚r ekocid
Nu engagerar han sig mer lokalt, f枚rel盲ser p氓 bibliotek och folkh枚gskolor. Och samarbetar med j盲mst盲lldhetsorganisationen M脛N, mot kvinnomisshandel och destruktiva mansnormer. P氓 global niv氓 intresserar sig Martin Hultman f枚r juridiken, och s盲rskilt brottet ekocid. Det innefattar storskalig milj枚f枚rst枚ring och omfattande skada p氓 eller f枚rst枚relse av hela ekosystem eller livsmilj枚er.
- Med ett ekocid-brott skulle man vid den internationella domstolen i Haag kunna d枚ma personer h枚gt upp i ansvarskedjan f枚r stor milj枚f枚rst枚ring. Som man har d枚mt personer f枚r folkmord, eller genocid. Det skulle kanske f氓 effekt 鈥� om inte annat p氓 v氓ra v盲rderingar.
Den forskning vi bedriver vid Chalmers bygger p氓 tv盲rvetenskap
Enligt Martin Hultman 盲r det hans tv盲rvetenskapliga bakgrund vid Link枚pings universitet som g枚r att han kan laborera med detaljer och helhet i ett system.
- Den forskning vi bedriver vid Chalmers bygger p氓 tv盲rvetenskap. Vi fick v盲ldigt mycket positiv respons n盲r vi startade v氓rt centrum. En liten andel kritiska r枚ster ocks氓. Det visar hur viktig den h盲r fr氓gan 盲r, s盲ger Martin Hultman.
