Ò»±¾µÀ

16 januari 2025

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Manlig person på stadsgata. Fotograf: Ulrik Svedin
Tjänstebilar, bränslepriser och beskattning är några saker som Carl Berry, nationalekonom och forskare på Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har fördjupat sig inom i sin doktorsavhandling vid LiU. 

− Vi har sammanställt data om bland annat hushållens inkomster, bostadsort, antal bilar och körsträckor. Med information från till exempel bilprovningen kan vi följa hur mycket bilarna har körts, säger Carl Berry, nationalekonom på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som är en strategisk samverkanspartner till Linköpings universitet.

Bild på trafikköer.
Fler bilar per hushåll kan leda till ökad trängsel på vägarna. Fotograf: iStock
Carl Berrys doktorsavhandling vid LiU är en del av en samling VTI-studier inom kilometerbeskattning och beskattning av förmånsbilar, finansierade av Trafikverket. Med hjälp av svensk registerdata har forskarna samlat in stora mängder information kopplad till samtliga svenska hushåll med bilinnehav – över nära två decennier.

¹óö°ù³¾Ã¥²Ô²õ²ú¾±±ô²¹°ù

En del av avhandlingen handlar om förmånsbilar, som innebär tjänstebil i stället för lön och som beskattas förmånligare än vanlig inkomst.

− Vanligaste förmånsbilen är en SUV, en så kallad stadsjeep, även om vi ser att elbilar har blivit vanligare förmånsbilar på senare år. Större bilar betyder oftast en högre bränsleförbrukning.

Fler bilar

Forskning visar ocksÃ¥ att förmÃ¥nsbilarna oftast finns i storstadsregioner där vägnätet är väl utvecklat och en stor bil kanske inte är motiverad. ¹óö°ù³¾Ã¥²Ô²õ²ú¾±±ô²¹°ùna kan pÃ¥ sÃ¥ vis bidra till trängseln pÃ¥ vägnätet. Här finns en rad olika faktorer kopplade till samhällsnytta och kostnader. Andra studier, av forskarna Maria Börjesson och Christopher Roberts, har visat att bilinnehavet ökar med den gynnsamma förmÃ¥nsbilsbeskattningen:

− Bilarnas energiåtgång på grund av storlek, vikt och prestanda ökar. Dessutom stiger konsumtionen eftersom konsumenterna köper både fler och dyrare bilar.

Det är fler män än kvinnor
som har förmånsbilar

Det är fler män än kvinnor som har förmånsbilar. Bilen kan visserligen underlätta arbetet och fungera som morot för en anställd att ta mer avancerade uppgifter, noterar Carl Berry.

− Dock visar forskningen att det mesta av resandet med tjänstebilar görs i privata ärenden. Vi har fortfarande flera saker att studera djupare när det gäller förmånsbilar.

Inkomst och beteenden

Bränslepriserna blev högaktuella under 2022 när de steg kraftigt. Den händelsen ligger utanför den här studien som sträcker sig mellan 2000−2018. Tidigare höjningar visar dock på en trend i beteendet hos svenskarna i stort.

− Det är tydligt att grupper som höginkomsttagare och låginkomsttagare inte anpassar sina körsträckor lika mycket till bränslepriset. Medan medelinkomsttagarna anpassar sig mer – och kör mindre.

Samma utfall blev det när de studerade inkomstbortfall.

− Alltså, medelinkomsttagare som fick minskad inkomst var de som mest ändrade sina vanor och använde bilen mindre än de andra grupperna.

Har du någon egen tanke kring varför?
− Vi har inte undersökt varför. Men höginkomsttagare kanske anser att de har råd, eller är mindre känsliga för svängningar i ekonomin. Låginkomst-gruppen kanske har ett större behov av att ta bilen till jobbet på obekväma arbetstider. Det kan också finnas felkällor. Vi ser ju bara vem som står skriven på bilen, inte vem som betalar. Det finns sannolikt flera olika förklaringar.

Antal bilar

Carl Berry har även studerat hur svenskarnas bilinnehav och användning av bilen påverkas av inkomst och bränslepriser. Det visar sig att bilen används mer vid en inkomstökning.

− Förenklat så leder en tioprocentig ökning av inkomsten till att körsträckorna ökar med en procent, och bilinnehavet med två procent. Och åt andra hållet: Med en tioprocentig ökning av dieselpriset så minskar körsträckorna med fem procent och bilinnehavet med ungefär två procent, säger Carl Berry.

I december 2024 presenterade Carl Berry sin avhandling vid Linköpings universitet. Nu kommer han att fortsätta sin forskning på VTI.

Kontakta handledaren och läs avhandlingen

Relaterad forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Ò»±¾µÀs universitet när antagningen är klar

Ò»±¾µÀs universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Ò»±¾µÀs universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.