Min forskning syftar till att bidra till det vetenskapliga underlaget för svensk civil militÀr krigssjukvÄrd genom att studera medicinsk respons vid en komplex vÀpnad hÀndelse i en högresurskontext. Fokus ligger pÄ att analysera hur hÀlso- och sjukvÄrdssystem hanterar samtidiga civila och militÀra skadeutfall under förhÄllanden prÀglade av osÀkerhet, resursbegrÀnsningar och hot mot infrastruktur och personal.
En stor del av den befintliga forskningen inom krigssjukvÄrd baseras pÄ erfarenheter frÄn lÄg- och medelinkomstlÀnder eller renodlade militÀra kontexter. Dessa studier har bidragit till viktig kunskapsutveckling, men skillnader i resursnivÄ, organisation och vÄrdstruktur kan pÄverka överförbarheten till ett svenskt sammanhang. Samtidigt finns ett begrÀnsat antal empiriska studier frÄn situationer dÀr ett civilt organiserat sjukvÄrdssystem i ett höginkomstland utsÀtts för en plötslig och omfattande belastning i samband med vÀpnad konflikt.
Hamas attack pÄ Israel den 7 oktober 2023 utgör ett exempel pÄ en sÄdan hÀndelse. Incidenten kÀnnetecknades av samtidiga angrepp över flera geografiska omrÄden, ett utdraget och dynamiskt förlopp samt en kombination av civila och militÀra skadeutfall. Under dessa förhÄllanden pÄverkades bÄde prehospitala och intrahospitala funktioner, inklusive möjligheten till patienttransport, tillgÄng till information och personalens arbetsmiljö. HÀndelsen innebar Àven att delar av sjukvÄrdssystemet behövde fungera under pÄgÄende sÀkerhetshot och med begrÀnsad förutsÀgbarhet av hÀndelseutvecklingen.
Denna typ av kontext möjliggör studier av flera centrala aspekter av krigssjukvÄrd, sÄsom hantering av stora och varierande patientflöden över tid, samverkan mellan civila och militÀra aktörer, medicinsk verksamhet under begrÀnsad tillgÄng till resurser och logistik samt effekter av störd infrastruktur och informations-osÀkerhet pÄ vÄrdprocesser. Eftersom organisatoriska och strukturella faktorer skiljer sig mellan olika lÀnder, exempelvis avseende civil militÀr integration, sÀkerhetssystem och vÄrdens uppbyggnad kan inte resultaten frÄn en enskild kontext antas vara direkt överförbara utan behöver analyseras med hÀnsyn till kontextuella skillnader.
Projektet avser att undersöka hur den medicinska responsen i denna typ av hÀndelse kan beskrivas, analyseras och förstÄs , med hjÀlp av epidemiologiska och kvalitativa metoder. SÀrskild vikt lÀggs vid att identifiera mönster, variationer och utmaningar i systemets funktion snarare Àn att utvÀrdera specifika lösningar. MÄlet Àr att generera kunskap om hur hÀlso- och sjukvÄrdssystem agerar under komplexa och resursbegrÀnsade förhÄllanden, samt att analysera vilka aspekter av dessa erfarenheter som kan vara relevanta att beakta i utvecklingen av svensk civil militÀr krigssjukvÄrd.
En stor del av den befintliga forskningen inom krigssjukvÄrd baseras pÄ erfarenheter frÄn lÄg- och medelinkomstlÀnder eller renodlade militÀra kontexter. Dessa studier har bidragit till viktig kunskapsutveckling, men skillnader i resursnivÄ, organisation och vÄrdstruktur kan pÄverka överförbarheten till ett svenskt sammanhang. Samtidigt finns ett begrÀnsat antal empiriska studier frÄn situationer dÀr ett civilt organiserat sjukvÄrdssystem i ett höginkomstland utsÀtts för en plötslig och omfattande belastning i samband med vÀpnad konflikt.
Hamas attack pÄ Israel den 7 oktober 2023 utgör ett exempel pÄ en sÄdan hÀndelse. Incidenten kÀnnetecknades av samtidiga angrepp över flera geografiska omrÄden, ett utdraget och dynamiskt förlopp samt en kombination av civila och militÀra skadeutfall. Under dessa förhÄllanden pÄverkades bÄde prehospitala och intrahospitala funktioner, inklusive möjligheten till patienttransport, tillgÄng till information och personalens arbetsmiljö. HÀndelsen innebar Àven att delar av sjukvÄrdssystemet behövde fungera under pÄgÄende sÀkerhetshot och med begrÀnsad förutsÀgbarhet av hÀndelseutvecklingen.
Denna typ av kontext möjliggör studier av flera centrala aspekter av krigssjukvÄrd, sÄsom hantering av stora och varierande patientflöden över tid, samverkan mellan civila och militÀra aktörer, medicinsk verksamhet under begrÀnsad tillgÄng till resurser och logistik samt effekter av störd infrastruktur och informations-osÀkerhet pÄ vÄrdprocesser. Eftersom organisatoriska och strukturella faktorer skiljer sig mellan olika lÀnder, exempelvis avseende civil militÀr integration, sÀkerhetssystem och vÄrdens uppbyggnad kan inte resultaten frÄn en enskild kontext antas vara direkt överförbara utan behöver analyseras med hÀnsyn till kontextuella skillnader.
Projektet avser att undersöka hur den medicinska responsen i denna typ av hÀndelse kan beskrivas, analyseras och förstÄs , med hjÀlp av epidemiologiska och kvalitativa metoder. SÀrskild vikt lÀggs vid att identifiera mönster, variationer och utmaningar i systemets funktion snarare Àn att utvÀrdera specifika lösningar. MÄlet Àr att generera kunskap om hur hÀlso- och sjukvÄrdssystem agerar under komplexa och resursbegrÀnsade förhÄllanden, samt att analysera vilka aspekter av dessa erfarenheter som kan vara relevanta att beakta i utvecklingen av svensk civil militÀr krigssjukvÄrd.
