Politisk teori fokuserar p氓 inflytelserika t盲nkare fr氓n antiken fram till modern tid som p氓verkat v氓ra normativa id茅traditioner och politiska styrmodeller. I detta avseende introduceras flera av politikens grundl盲ggande begrepp, som stat, samh盲lle, laglydnad, dygd, demokrati, frihet och r盲ttvisa. 脛mnet behandlar bland annat tankar kring 鈥漝en goda kunskapen och den goda staten鈥� d盲r Platons 鈥漣dealism鈥� och Aristoteles 鈥漞mpirisism鈥� utg枚r upprinnelsen i v氓ra statsvetenskapliga tankestr枚mmar.
鈥滵en goda medborgaren i det goda politiska systemet鈥� 盲r ytterligare ett tema i politisk teori d盲r annat viktigt 氓terkommande tema som behandlas i politisk teori d盲r f枚respr氓kare inom samh盲llskontraktet (Hobbes, Lock och Rousseau), liberalism/utilitarism (Mill och Bentham), socialism/kommunism (Marx och Engels) och konservatism (Burk och Oakeshott) hj盲lper oss att f枚rst氓 hur olika teorier skapar olika syn p氓 hur samh盲llet ska hantera sina konflikter f枚r att d盲rtill uppn氓 ett funktionellt politiskt system. Politisk teori behandlar likv盲l begrepp och perspektiv som r盲ttvisa och inkludering d盲r t盲nkare f枚resl氓r normativa politiska modeller f枚r att inkludera individens sociala, etnokulturella och k枚nsrelaterade r盲ttigheter i den medborgarskapsinstitution som staten inr盲ttar.
Ett annat tema som behandlas av politisk teori 盲r 鈥漝en goda kunskapen och den goda staten鈥�. Under denna rubrik (kanske specifikt f枚r Liu/statsvetenskap) framtr盲der t盲nkare fr氓n den medeltida islamiska civilisationen (Al-kindi, Al-Farabi, Avicenna, Al-Ghazali, Ibn-Rushd/Averro毛s) under den gemensamma tankemodellen nyplatonism f枚r att d盲rtill diskutera antagonism och konfliktlinjer mellan filosofi och religion och relaterade konsekvenser f枚r samh盲llets politiska organisering.
Internationell politik som utg枚r ett betydande del av min undervisning p氓 b氓da grund- och masterniv氓 diskuterar utifr氓n etablerade teorier om internationella relationer hur v盲rldsstater bildar allianser och utvecklar olika gransstrategier f枚r att v盲rna om sina ekonomiska och politiska och s盲kerhetsrelaterade intressen i ett v盲rldssystem som pr盲glas av klimatf枚r盲ndringar, migrationsr枚relser samt st盲ndigt skiftande konfliktbilder och governancemodeller. En s盲rskild komponent i min undervisning om internationella relationer 盲r Mellan枚sterns- oh Nordafrikas politisksociologi.
I enlighet d盲rmed behandlas statsmodeller och konfliktbilder inom MENA inte bara med hj盲lp av vedertagna teorier om internationella relation utan ocks氓 specifikt avsedda begrepp och teorimodeller f枚r denna del av v盲rlden. I detta avseende aktualiseras begrepp som rentierstat och assabiyya (av Ibn Khaldun 1332鈥�1406, kanske ocks氓 specifikt f枚r Liu/statsvetenskap) f枚r att f枚rst氓 vilka maktf枚rh氓llanden eller politiska, kulturella, sociala, ekonomiska problem, Mellan枚stern och Nordafrika 盲r bef盲stade med.
