一本道

F枚r att n氓 en n枚dv盲ndig omst盲llning av energianv盲ndningen och bromsa klimatf枚r盲ndringarna 盲r transportsektorn en central del av l枚sningen. Det h盲r projektet unders枚kte elcyklars roll i energiomst盲llningen och hur anv盲ndningen av elcyklar p氓verkar m盲nniskors resvanor, energianv盲ndning och f枚rest盲llningar om h氓llbar mobilitet.

Elcyklingen har 枚kat kraftigt under de senaste 氓ren och projektet syftade till att bidra med ny kunskap om relationen mellan energirelaterade praktiker, vardagliga resm枚nster och olika s盲tt att f枚rst氓 och styra energikonsumtion. Mot bakgrund av klimatf枚r盲ndringar och politiska ambitioner att minska energianv盲ndningen var detta ett h枚gaktuellt forskningsomr氓de.

Projektet unders枚kte vad som k盲nnetecknar elcykling som praktik, hur den skiljer sig fr氓n andra transports盲tt och vilka faktorer som bidrar till att m盲nniskor b枚rjar anv盲nda elcykel. S盲rskilt fokus l氓g p氓 hur nya mobilitetsformer v盲xer fram, f枚r盲ndras och blir etablerade i samh盲llet. Eftersom cykling sker i samspel med andra trafikslag och anv盲ndare av det offentliga rummet studerades elcyklingen som en del av ett bredare transportsystem.

Mer specifikt analyserades i vilken utstr盲ckning elcyklar hade blivit en naturlig del av m盲nniskors vardag, vilka transportmedel de ersatte och hur de framst盲lldes av olika akt枚rer. Fr氓gor om milj枚, klimat, h盲lsa, komfort och ekonomi stod i fokus. Projektet bidrog till en djupare f枚rst氓else av de m枚jligheter och utmaningar som 盲r f枚rknippade med omst盲llningen till ett mer energieffektivt och mindre fossilberoende samh盲lle.

Datainsamling

Datainsamlingen bestod av tv氓 kompletterande delar: dels studier av m盲nniskors vardagliga anv盲ndning och erfarenheter av elcykling, dels analyser av det sammanhang d盲r elcyklingen formas genom beslutsfattare, myndigheter och andra akt枚rer. Genom intervjuer, dagb枚cker, policydokument och statistik kunde b氓de individuella erfarenheter och bredare samh盲llsprocesser belysas. Projektets resultat har 枚kat f枚rst氓elsen f枚r hur olika mobilitetsformer v盲xer fram, konkurrerar med varandra och kan bidra till en mer h氓llbar samh盲llsutveckling.

F枚r att bidra till Sveriges m氓l om ett fossilfritt v盲lf盲rdssamh盲lle unders枚kte projektet hur urban mikromobilitet kan st枚dja omst盲llningen till ett mer transporteffektivt samh盲lle. Mikromobilitetsl枚sningar som g氓ng, (el-)cykel och elsparkcykel lyfts ofta fram som en del av l枚sningen eftersom de 盲r yteffektiva och ger upphov till l氓ga utsl盲pp.

Projektet studerade den snabba utvecklingen av urban mikromobilitet, d盲r nya typer av fordon, 盲gandeformer och anv盲ndningsm枚nster v盲xer fram samtidigt som elektrifieringen 枚kar. En utmaning som identifierades var att kommunernas infrastruktur och regelverk ofta inte 盲r anpassade till utvecklingen, vilket kan skapa konflikter mellan olika anv盲ndare av stadens offentliga rum.

Med fokus p氓 stadsplanering unders枚kte projektet vilka f枚ruts盲ttningar som kr盲vs f枚r att m枚ta framtidens behov av urban mikromobilitet. Syftet var att utveckla nya perspektiv, strategier och metoder f枚r planering och styrning av st盲ders utveckling. Genom detta bidrog projektet med kunskap om hur st盲der kan utformas f枚r att fr盲mja h氓llbara och transporteffektiva mobilitetsl枚sningar i framtiden.

Kulturarvsprocesser har p氓 senare tid alltmer kommit att pr盲gla arbetet med avveckling och rivning av k盲rntekniska anl盲ggningar. Vilka akt枚rer 盲r centrala och vilka ber盲ttelser tar form? (2021-2024, JPI-CH/VR)