Tarmen utsätts ständigt för ämnen antingen via födan eller bakteriefloran i tarmen. Förmågan att släppa igenom näringsämnen och vätska samtidigt som passage av skadliga ämnen hindras brukar definieras som tarmens barriärfunktion. Min och andras forskning har visat att patienter med IBS och IBD har en störd barriärfunktion med en ökad passage av skadliga ämnen och bakterier genom tarmen. IBS är en kronisk funktionell tarmsjukdom som innebär avföringsrubbningar och smärta, ofta i kombination med trötthet och nedstämdhet. IBD är en kronisk tarmsjukdom med symtom som buksmärta, diarré, viktnedgång och allmän sjukdomskänsla. IBD innebär att det finns en inflammation i tarmslemhinnan, till skillnad från IBS.
Min forskning kretsar mycket runt att undersöka samspel i slemhinnan mellan immunceller, så som mastceller, eosinofiler och gliaceller, och tarmens nervsystem. Bland annat fokuserar jag på neuropeptiden VIP som visat sig vara inblandad i regleringen av tarmens barriärfunktion både vid IBS och IBD. Vidare så är min ambition att försöka koppla ihop fynd från perifera mätningar i tarmen med mätningar i hjärnan, samt att koppla det till patienternas egna tarmflora.