一本道

Fotografi av Alex Enrich Prast

Alex Enrich Prast

Professor

Min forskning fokuserar på biogeokemi.

Publikationer

2026

Alex Enrich Prast, Markus Kroger, Sepe Ragati Kuiruro, Vitor H. F. Gomes (2026) Globalizations (Artikel i tidskrift)
Sepehr Shakeri Yekta, Alex Enrich Prast, Mattias Hedenstrom, Tobias Sparrman, Luka Safaric, Giacomo Carraro, Helena Rodrigues Oliveira, Thuane Mendes Anacleto, Annika Bj枚rn, Norbert Hertkorn (2026) Analytical Chemistry, Vol. 98, s. 11149-11157 (Artikel i tidskrift)
Helena Oliveira, Giacomo Carraro, Thuane Mendes Anacleto, Luka Safaric, Sepehr Shakeri Yekta, Annika Bj枚rn, Fernanda Abreu, Alex Enrich Prast (2026) Biomass and Bioenergy, Vol. 209, Artikel 108994 (Artikel i tidskrift)

2025

Thuane Mendes Anacleto, Helena Oliveira, Giacomo Carraro, Polina Skvortsova, Luka Safaric, Sepehr Shakeri Yekta, Annika Bj枚rn, Erika Flavia Machado Pinheiros, Alex Enrich Prast (2025) Scientific Reports, Vol. 16, Artikel 3369 (Artikel i tidskrift)
Mette Axelsson Bjerg, Annika Bj枚rn, A. Akhabari, E. Perman, Martin Karlsson, Alex Enrich Prast, Luka Safaric, Sepehr Shakeri Yekta (2025) Results in Engineering (RINENG), Vol. 28, Artikel 108202 (Artikel i tidskrift)

Forskningsprojekt

Nyheter

En grupp m盲nniskor som sitter bredvid varandra.

Är biogas en lösning på föroreningar?

PFAS, mikroplaster och tungmetaller väcker frågor om biogasens roll i samhället. Under BSRC:s sommarkonferens diskuterade forskare och branschrepresentanter hur föroreningar kan hanteras i en cirkulär ekonomi.

Man som f枚rel盲ser.

"Berättelsen om europeisk biogas måste ut"

Tekniken runt biogasen fungerar. Men inte bara teknisk finess kommer att avgöra om biogasen införs i större skala. Biogaslösningarna ingår i ett helt samhälle, säger professor Mats Eklund. Läs mer i bildspelet från Biogasresan 2025!

Forskare framf枚r ett tr盲d i en skog

LiU-forskare undersöker hållbar skogsförvaltning i Amazonas

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från 一本道s universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.