一本道

Spontan kranskärlsdissektion (SCAD) är en ovanlig orsak till hjärtinfarkt som inte beror på åderförfettning. Vid SCAD uppstår i stället en bristning inuti väggen av ett av hjärtats kranskärl, vilket gör att blodflödet till hjärtmuskeln kan minska eller blockeras. Tillståndet drabbar framför allt kvinnor, ofta i 40-50 årsåldern. SCAD uppskattas stå för cirka 1-4% av alla hjärtinfarkter, men är betydligt vanligare bland yngre kvinnor där SCAD kan utgöra upp till en tredjedel av fallen.

SweSCAD-nätverket bildades 2018 för att förbättra diagnostik, behandling och uppföljning efter SCAD. Den centrala forskargruppen är baserad vid Linköpings universitet och leds av professor Eva Swahn. Nätverket är ett nationellt forskningssamarbete som samlar kliniker och forskare från sjukhus över hela Sverige. Det bygger på ett brett tvärprofessionellt samarbete där kardiologer, radiologer, sjuksköterskor, fysioterapeuter, kliniska fysiologer, bioinformatiker och genetiker bidrar med sin expertis.

Brukarmedverkan är en viktig del av nätverket. Våra patientrepresentanter deltar aktivt i utformningen av studiedesign, frågeformulär, relevanta utfallsmått och kommunikation av resultat. Deras perspektiv säkerställer att forskningen speglar de behov och prioriteringar som är viktigast för personer som drabbats av SCAD.

SweSCAD-nätverket är en del av det europeiska SCAD-nätverket och det europeiska SCAD-registret . Genom dessa samarbeten bidrar vi till global kunskapsutveckling, harmonisering av definitioner och metodik samt internationell spridning av forskningsresultat.

I dag saknas nationellt enhetliga riktlinjer för hur patienter med SCAD bör följas upp efter den akuta händelsen. SweSCAD-nätverket har därför tagit fram ett expertbaserat konsensusförslag () som beskriver rekommenderad handläggning från diagnos till långtidsuppföljning. Förslaget betonar vikten av icke invasiv bilddiagnostik, konservativ behandling under vårdtiden och noggrann blodtryckskontroll. Det lyfter också behovet av tidigt psykologiskt stöd, individanpassad sjukskrivning och tät kontakt med ett multidisciplinärt SCAD team under de första månaderna. Rekommendationerna omfattar också livsstilsrådgivning, försiktighet med hormonbehandling, anpassad fysisk aktivitet och strukturerad rehabilitering ledd av fysioterapeut.

Kunskapen om de biologiska mekanismerna bakom spontan kransk盲rlssjukdom (SCAD) 盲r fortfarande begr盲nsad. Endast en liten andel av fallen kan f枚rklaras av k盲nda genetiska f枚r盲ndringar och 盲ven om st枚rre genetiska studier har identifierat flera riskomr氓den i arvsmassan har detta 盲nnu inte lett till verktyg som kan anv盲ndas i kliniken.

Till skillnad fr氓n andra typer av hj盲rtinfarkt finns det i dag inga tydliga genetiska mark枚rer eller biomark枚rer som kan hj盲lpa till att st盲lla diagnos, bed枚ma risk eller v盲gleda behandling vid SCAD. Detta g枚r det sv氓rare att f枚rst氓 varf枚r tillst氓ndet uppst氓r och hur 氓terh盲mtningen ser ut.

I SweSCAD samlar vi d盲rf枚r in blodprover f枚r att analysera proteiner och andra 盲mnen som kan spegla kroppens biologiska processer. Genom att studera dessa f枚r盲ndringar 枚ver tid hoppas vi kunna identifiera nya biomark枚rer och genetiska mekanismer som kan f枚rb盲ttra diagnostik, riskbed枚mning och framtida behandling f枚r personer med SCAD.

fotograzia

Spontan kransk盲rlsdissektion (SCAD) 盲r en ovanlig men viktig orsak till hj盲rtinfarkt, s盲rskilt hos kvinnor utan traditionella riskfaktorer. F枚r att f氓 en tydligare bild av hur vanligt tillst氓ndet 盲r i Sverige och hur det handl盲ggs och vilka resultat patienterna f氓r genomf枚rde vi en nationell observationsstudie baserad p氓 det svenska nationella kvalitetsregistret SCAAR. Studien omfattade alla patienter som diagnostiserades med SCAD i samband med kransk盲rlsr枚ntgen under en tv氓-氓rsperiod (2015-2017) och gav d盲rmed en unik helhetsbild av svensk klinisk praxis.

Genom att analysera samtliga SCAD fall i registret kunde vi ber盲kna den nationella incidensen och beskriva vilka patienter som drabbas, hur de behandlas och hur det g氓r f枚r dem 枚ver tid. Data omfattade demografi, riskfaktorer, angiografiska fynd, val av behandling samt kort och l氓ngtidsutfall. Eftersom studien inkluderade alla sjukhus i landet speglade resultaten verklig klinisk vardag och variationer i handl盲ggning.

Resultaten visade att SCAD 盲r ovanligt men f枚rekommer i hela landet och drabbar framf枚r allt kvinnor i medel氓ldern. Majoriteten av patienterna behandlades konservativt, vilket ligger i linje med internationella rekommendationer. Dock visade resultaten ocks氓 att SCAD-patienterna behandlades medicinskt p氓 samma s盲tt som 氓derf枚rfettningsinfarkter, vilket inte ligger i linje med internationella rekommendationer. Revaskularisering anv盲ndes selektivt, fr盲mst vid mer uttalade dissektioner eller p氓g氓ende ischemi. Utfallsdata visade att de flesta patienter hade god prognos p氓 kort sikt, men att 氓terinsjuknande och nya hj盲rth盲ndelser f枚rekom, vilket understryker behovet av strukturerad uppf枚ljning.

Sammantaget visade studien att svensk handl盲ggning av SCAD i h枚g grad f枚ljer den internationella utvecklingen med fokus p氓 konservativ behandling och noggrann uppf枚ljning. Resultaten bidrog med viktig kunskap om sjukdomens f枚rekomst och kliniska f枚rlopp i en nationell kontext och utg枚r en grund f枚r fortsatt forskning och f枚rb盲ttrade v氓rdv盲gar f枚r patienter med SCAD.

andresr

Diagnosen SCAD ställs med invasiv kranskärlsröntgen, där man kan se olika typer av dissektioner. Endast en mindre andel av fallen visar den typiska bilden (Saw typ 1), medan majoriteten uppträder med förträngningar som lätt kan misstas för åderförfettning. Detta gör att SCAD ofta blir svår att upptäcka och ibland feldiagnostiseras.

Intrakoronar bilddiagnostik, som intravaskulärt ultraljud (IVUS) och optisk koherenstomografi (OCT), kan ge en mer detaljerad bild av kärlväggen och har förbättrat förståelsen av SCAD. Samtidigt innebär invasiva metoder en risk för att förvärra dissektionen, vilket gör att icke invasiva alternativ är särskilt viktiga vid ett tillstånd där behandlingen oftast är konservativ.

Kranskärls CT (CCTA) har därför blivit ett allt intressantare verktyg, både vid diagnos och uppföljning. Inom SweSCAD har vi systematiskt undersökt hur väl CCTA kan identifiera SCAD typiska förändringar. Studierna visade att CT kan visualisera flera av de strukturella tecken som kännetecknar SCAD, såsom intramurala hematom och långsträckta förträngningar, särskilt i större och proximala kärlsegment. Den detaljerade segmentanalysen gav dessutom ny kunskap om var i kranskärlen CT tekniken är mest tillförlitlig. Tillsammans pekar resultaten på att CCTA kan fungera som ett värdefullt komplement, men inte ett diagnos-alternativ, till invasiv angiografi vid misstänkt SCAD.

Samtidigt har dagens CT teknik begränsningar när det gäller att avbilda små och distala kärl med hög precision. Den senaste utvecklingen inom området är fotonräknande datortomografi (foton CT), en ny generation CT teknik som ger högre upplösning och bättre bildkvalitet vid lägre stråldos. Inom SweSCAD undersöker vi nu om foton CT kan förbättra diagnostik och uppföljning av SCAD, särskilt när det gäller att upptäcka intramurala hematom, bedöma dissektionens utbredning och följa kärlens läkning över tid. Genom att kombinera avancerad bildteknik med nationella kliniska data vill vi utveckla mer träffsäkra och skonsamma diagnostiska strategier för patienter med SCAD.

RubberBall Productions

Bröstsmärta är det vanligaste akuta symtomet vid spontan kranskärlssjukdom (SCAD), men många upplever även andfåddhet, illamående eller smärta som strålar mot armar, rygg eller hals. Under det första året efter insjuknandet är återkommande bröstsmärta vanligt, och symtomen kan skilja sig från den ursprungliga händelsen.

I SweSCAD-PROM fördjupar vi oss i patienternas symtombild genom intervjuer och riktade enkätfrågor kring insjuknandet och efterförloppet, eftersom det saknas samlad kunskap om utlösande faktorer, hur symtomen upplevs och hur de förändras över tid. Vi undersöker vilka symtom personer med SCAD upplever vid insjuknandet och under det följande året, med särskilt fokus på bröstsmärta, och hur fysiska och psykiska symtom påverkar vardagslivet. Utöver detta undersöker vi hur personer med SCAD mår psykiskt och hur deras livskvalitet påverkas, och jämför detta med både typ 1 hjärtinfarktpatienter och friska kontrollpersoner.

Vi analyserar hur stress, oro och nedstämdhet hänger samman med återhämtningen och hur dessa faktorer påverkar möjligheten att återgå till en aktiv vardag.

Eftersom fysisk ansträngning ibland misstänks kunna utlösa SCAD känner många osäkerhet inför att röra på sig efter händelsen. I våra intervjustudier utforskar vi därför patienters uppfattningar om fysisk aktivitet och deras erfarenheter av hjärtrehabilitering efter en SCAD händelse. Vi studerar också förekomsten av rörelserädsla (kinesiofobi), självrapporterad fysisk aktivitet, stillasittande beteende och upplevd fysisk kapacitet hos personer med SCAD, och jämför dessa resultat med patienter som haft en typ 1 hjärtinfarkt.

Genom att kombinera intervjuer och patientrapporterade utfallsmått (PROM) skapar SweSCAD PROM en fördjupad bild av hur personer som drabbats av SCAD upplever sitt insjuknande, sin återhämtning och sin fysiska aktivitet under de första åren efter händelsen. Målet är att bidra med kunskap som kan ligga till grund för mer individanpassat stöd och en tryggare, mer sammanhållen rehabilitering.

Westend61

I SweSCAD LIFE f枚ljer vi personer som drabbats av SCAD under det f枚rsta 氓ret efter insjuknandet. Vi studerar hur hj盲rta, kropp och psykiskt m氓ende 氓terh盲mtar sig, och hur vardagen p氓verkas. Genom enk盲ter och intervjuer, blodprover, avancerad bilddiagnostik och fysiologiska tester vill vi f枚rst氓 vad som h盲nder efter en SCAD-h盲ndelse, vilka behov som uppst氓r under rehabiliteringen och hur v氓rden kan ge b盲ttre st枚d. Rekrytering startar under andra kvartalet 2026 och ber盲knas avslutas 2029.

Eftersom intensiv fysisk anstr盲ngning misst盲nks kunna utl枚sa SCAD har rehabilitering traditionellt varit mycket f枚rsiktig. F枚r att utveckla mer individanpassade och trygga tr盲ningsrekommendationer beh枚ver vi b盲ttre kunskap om hur kroppen reagerar p氓 fysisk belastning n盲r k盲rlen har l盲kt. D盲rf枚r genomf枚r vi ett standardiserat cykelarbetsprov med stegvis 枚kad belastning, anpassat efter deltagarens kapacitet och under noggrann 枚vervakning f枚r att ge en s盲ker och tillf枚rlitlig bild av hj盲rtats och kroppens reaktioner p氓 fysisk anstr盲ngning.

M氓nga k盲nner os盲kerhet inf枚r fysisk aktivitet efter en SCAD h盲ndelse, s盲rskilt eftersom fysisk anstr盲ngning ibland misst盲nks ha samband med insjuknandet. F枚r att f枚rst氓 hur aktivitetsniv氓n p氓verkas anv盲nder vi oss av accelerometrar (en liten r枚relsesensor) som m盲ter vardagsaktivitet vid tv氓 tillf盲llen under det f枚rsta 氓ret. Detta hj盲lper oss att f枚rst氓 hur fysisk aktivitet p氓verkas efter insjuknandet, hur eventuella r盲dslor att belasta kroppen (kinesiophobia) eller fysiska begr盲nsningar tar sig uttryck och hur vi kan utforma b盲ttre st枚d och rekommendationer f枚r en trygg och aktiv 氓terh盲mtning.

Vi f枚ljer 盲ven deltagarnas psykiska och sociala 氓terh盲mtning med 氓terg氓ng till arbete genom intervjuer och enk盲ter. Genom att f枚lja personer med SCAD 枚ver tid vill vi skapa en mer komplett bild av hur tillst氓ndet p氓verkar livet och hur v氓rden kan f枚rb盲ttras.

Science Photo Library

I SCAD-ALIGN genomf枚r vi en internationell, randomiserad studie som j盲mf枚r tv氓 strategier f枚r trombocyth盲mmande behandling hos personer med spontan kransk盲rlssjukdom (SCAD) som behandlas konservativt efter ett akut koronart syndrom. Studien unders枚ker om en m氓ttlig behandling med enbart acetylsalicylsyra (ASA) ger b盲ttre resultat efter tolv m氓nader 盲n en mer intensiv strategi med dubbel trombocyth盲mning (ASA+ Klopidogrel) i tre m氓nader f枚ljt av enbart Klopidogrel i nio m氓nader. Genom att f枚lja deltagarna under ett 氓r vill vi ta reda p氓 vilken behandlingsniv氓 som ger b盲st balans mellan skydd mot nya h盲ndelser och risken f枚r biverkningar, och d盲rmed bidra till tydligare och mer evidensbaserade rekommendationer f枚r patienter med SCAD.

Personer med SCAD erbjuds i dag ofta samma hj盲rtrehabilitering som patienter med typ 1 hj盲rtinfarkt, trots att tillst氓nden skiljer sig 氓t och SCAD inte orsakas av ateroskleros. Eftersom m氓nga med SCAD saknar traditionella riskfaktorer och insjuknandet kan upplevas som of枚ruts盲gbart, 盲r oro och r盲dsla f枚r 氓terinsjuknande vanligt. Samtidigt fokuserar konventionella rehabiliteringsprogram fr盲mst p氓 fysisk tr盲ning och ger begr盲nsat psykologiskt st枚d, vilket g枚r att stress, 氓ngest och os盲kerhet ofta f枚rblir otillr盲ckligt adresserade.

I SweSCAD-REHAB planerar vi d盲rf枚r att utforma och utv盲rdera en SCAD anpassad rehabiliteringsmodell som systematiskt identifierar psykisk oh盲lsa, erbjuder specialiserad information, inkluderar bredare tr盲ningsalternativ med tex. yoga och avslappning, integrerar strukturerat psykologiskt st枚d, samt m枚jlighet till social interaktion och st枚d fr氓n andra med liknande erfarenheter. M氓let med projektet 盲r att st盲rka b氓de fysisk och psykisk h盲lsa hos personer med SCAD j盲mf枚rt med sedvanlig v氓rd.

simonkr