Ăven om vĂ„rden av för tidigt födda spĂ€dbarn har förbĂ€ttrats dramatiskt under de senaste Ă„rtiondena, avlider omkring 20 procent av de extremt för tidigt födda barnen (födda före graviditetsvecka <28+0). Vanliga orsaker till dessa dödsfall Ă€r svĂ„ra komplikationer sĂ„som blodförgiftning och den svĂ„ra tarminflammationen nekrotiserande enterokolit (NEC). Ăven om dessa barn inte drabbas av denna svĂ„ra sjukdom sĂ„ har en stor del av dem problem med sin mag- och tarmkanal, vilket yttrar sig i uppblĂ„sta smĂ€rtsamma magar och svĂ„righet att ta emot den bröstmjölk som de matas med.
ForskningsfrÄgor och resultat
För att studera probiotikas effekt pÄ mag- och tarmfunktionen, immunförsvaret och tarmmikrobiota pÄ extremt för tidigt födda barn genomförde vi dÀrför PROPEL-studien 2012-2015. Vi testade den probiotiska bakterien Lactobacillus reuteri som i meta-analyser visat sig ha effekt pÄ NEC hos mindre mÄttligt för tidigt födda barn. Vi sÄg dock ingen en effekt pÄ mag- och tarmfunktionen i vÄr studie pÄ extremt för tidigt födda barn. Probiotikagruppen hade dock en bÀttre huvudtillvÀxt Àn placebogruppen, och vÄr 2-Ärsuppföljningen visade att probiotikagruppen hade en bÀttre sprÄkutveckling. Detta Àr mycket spÀnnande eftersom tarmens bakteriesammansÀttning har visat sig pÄverka neurologiska funktioner via den s.k. gut-brain axis i andra studier.
Laborativa analyser
I delstudier som vi har gjort har vi visat att den bakterie som vi gav koloniserade tarmen effektivt och att tarmfloran hos barnen som fÄtt probiotika hade en högre diversitet Àn i placebogruppen. PROPEL-studiens laborativa delar möjliggör Àven studier av bakomliggande mekanismerna till dÄlig tillÀxt, svÄra immunmedierade komplikationer (exempelvis NEC) och neurologisk utveckling. Med omfattande omics-analyser med datadriven tolkning, inklusive mashine learning, hoppas vi kunna identifiera biomarkörer som förutspÄr dessa komplikationer.
łąĂ„ČÔČ”łÙŸ±»ćČőŽÚö±ôÂáČÔŸ±ČÔČ”
Extremt för tidigt födda barn löper ocksÄ stor risk för nedsatt lungfunktion under uppvÀxten och kronisk obstruktiv lungsjukdom i vuxen Älder. Det senaste tillÀgget i PROPEL-studien Àr dÀrför en 14-Ärsuppföljning för att studera hur lungfunktionen utvecklas och vilken typ av lungfunktionsnedsÀttning dessa barn fÄr.
