Vi fokuserar på skyddande psykologiska och sociala resurser och målsättningen är att generera kunskap som kan stödja insatser för att minska socioekonomiska skillnader i hälsa.
Varför skiljer sig människors hälsa åt beroende på olika livsvillkor?
Det är utmanande att välfärdslandet Sverige har påtagliga skillnader i hälsa mellan människor med olika livsvillkor. År 2024 var medellivslängden för personer med eftergymnasial utbildning 6,7 år längre än för personer med enbart grundskola, och 2,9 år längre än för dem med gymnasieutbildning (scb.se). Skillnaderna i livslängd har ökat de senaste tio åren. De som arbetar i manuella yrken har också en högre risk för hjärtinfarkt – en medelålders arbetare löper ungefär dubbelt så stor risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt som en tjänsteman. Ogynnsamma levnadsvanor (till exempel rökning och stillasittande) är vanligare i grupper med lägre utbildning respektive inkomst, men dessa faktorer förklarar bara en del av skillnaderna. Stress och brist på psykologiska och sociala resurser är en viktig möjlig förklaring.
Skyddande faktorer mot skadlig stress
Vårt forskningsfokus ligger på skyddsfaktorer som kan motverka skadlig stress. Tidigare resultat från LSH visar att copingförmåga, självkänsla och känsla av sammanhang har en tydlig skyddande effekt. Personer med starka psykologiska och sociala resurser hade lägre risk att insjukna i hjärtinfarkt, oberoende av levnadsvanor och andra etablerade riskfaktorer. Dessa resurser var dessutom kopplade till lägre nivåer av vissa biomarkörer, såsom MMP 9, vilket tyder på att det finns biologiska mekanismer som medverkar i sambanden. Skyddande faktorer kan finnas i den sociala omgivningen, exempelvis i form av starka sociala nätverk, men finns framför allt individen själv, såsom tillit till egen förmåga och upplevelsen av meningsfullhet i livet.
