Ò»±Ÿ”À

BioScout utvecklar ett AI-baserat system för tidig varning av luftburna svamppatogener. För potatis kan tekniken vara särskilt relevant, bland annat på grund av högt sjukdomstryck och en situation där fungicidernas effekt upplevs som mer osäker än tidigare.

Ìę

En solcellsdriven sensor i ett odlingsfÀlt.
©”țŸ±ŽÇł§łŠŽÇłÜłÙ

Historiskt har svampsjukdomar i potatis hanterats genom en kombination av visuella fĂ€ltbedömningar, vĂ€derbaserade prognosmodeller och rutinmĂ€ssiga fungicidprogram. Den grundlĂ€ggande utmaningen har varit att mĂ„nga allvarliga sjukdomar hinner etablera sig innan symptomen blir synliga, vilket gör att odlaren ofta tvingas arbeta förebyggande och spruta enligt kalender snarare Ă€n efter faktisk smittrisk. Under senare Ă„r har utvecklingen gĂ„tt mot mer precis och datadriven vĂ€xtskyddsstrategi, dĂ€r mĂ„let Ă€r att identifiera patogenens nĂ€rvaro tidigare och dĂ€rmed kunna fatta bĂ€ttre beslut om nĂ€r behandling verkligen behövs. I den utvecklingen representerar BioScout ett tydligt steg frĂ„n indirekt riskbedömning till direkt biologisk övervakning av luftburna smittor och hĂ€vdar i och med det att de ofta kan reducera fungicidbehovet med 50%.Ìę

BioScout Àr ett australiskt bolag som utvecklar ett AI-baserat system för tidig varning av luftburna svamppatogener. De har under 2026 tagit in kapital för att kunna expandera i Europa. Företaget beskriver sin lösning som ett slags sjukdomsvarning för högvÀrdiga grödor, jÀmförbar med en vÀdervarning men för patogentryck. AvstÄndet pÄ sensorer varierar med gröda men mycket tyder pÄ att ett system kan hantera flera gÄrdar. Kostnaden anges till ca 100tkr för hÄrdvara och 67-134tkr per Är per enhet i servicekostnad beroende pÄ intensitet.

Systemet samlar kontinuerligt in luft via en vindriktad enhet, fÄngar upp luftburna partiklar pÄ tejp och analyserar dÀrefter materialet med mikroskopisk bildtagning och trÀnade AI-modeller. Resultatet kombineras sedan med miljödata som temperatur, luftfuktighet, tryck, nederbörd och vind för att bedöma infektionsrisk de nÀrmaste dagarna.

En solpanel och sensor monterad pÄ en stolpe ute pÄ ett fÀlt.
©”țŸ±ŽÇł§łŠŽÇłÜłÙ

För potatis framstÄr tekniken som sÀrskilt relevant. BioScout lyfter sjÀlva fram potatis som ett av de mest lovande anvÀndningsomrÄdena, bland annat pÄ grund av högt sjukdomstryck och en situation dÀr fungicidernas effekt upplevs som mer osÀker Àn tidigare. Bolaget anger att tekniken redan anvÀnds i potatisodling i Europa, Sydafrika, Australien, Nya Zeeland och USA. En viktig aspekt Àr att systemet inte bara registrerar om en patogen förekommer, utan Àven mÀter koncentration och förÀndring över tid. Det gör att odlaren i teorin kan skilja mellan tillfÀlligt influgna sporer och ett verkligt uppbyggt lokalt infektionstryck.

Ur potatisperspektiv Àr detta intressant eftersom sjukdomshanteringen ofta prÀglas av hög försiktighet. NÀr vÀl ett bladsymptom eller flÀck observeras kan smittan redan ha hunnit genomföra en reproduktionscykel och sprida sig vidare i fÀltet. Det gör att odlare ofta ligger kvar i tÀta förebyggande sprutprogram för att inte riskera stora förluster. BioScouts lösning syftar till att ge underlag för att minska denna osÀkerhet. Bolaget menar att odlaren genom att agera pÄ en tidig biologisk signal i stÀllet för fasta intervall kan sÀnka sprutkostnaderna kraftigt, samtidigt som behandlingar blir bÀttre tajmade. Detta Àr sÀrskilt relevant i potatis, dÀr fungicidkostnaderna kan vara höga och dÀr sjukdomar snabbt pÄverkar bÄde skörd och kvalitet.

Tekniken valideras enligt bolaget genom genetisk testning, morfologisk analys och fÀltförsök dÀr spornivÄer kopplas till faktisk sjukdomsförekomst. Det placerar BioScout i grÀnslandet mellan digitalt beslutsstöd, vÀxtpatologi och precisionslantbruk. AffÀrsmodellen bygger inte bara pÄ sjÀlva sensorn utan ocksÄ pÄ den tolkningstjÀnst som följer med. Data visas i dashboard, men företaget betonar att kÀrnan Àr notifieringar och varningar nÀr spornivÄerna stiger eller utvecklas pÄ ett sÀtt som tyder pÄ ökad risk.

I ett vidare marknadsperspektiv verkar BioScout inom ett vÀxande segment för tidig sjukdomsdetektion. Historiskt har marknaden dominerats av vÀdermodeller, rÄdgivarbedömningar, provtagning i fÀlt och laboratoriebaserad diagnostik. Nyare teknikspÄr inkluderar molekylÀr diagnostik, RNA-baserade varningssystem, luftprovtagning med laboratorieanalys, sensorer i vÀxthus och olika digitala plattformar som försöker kombinera vÀder, gröddata och epidemiologiska modeller. Det som sÀrskilt skiljer BioScout Àr att bolaget försöker skapa löpande, automatiserad, platsnÀra och biologiskt direkt övervakning av luftburna svampsporer i fÀltmiljö.
För potatisodlingen Àr detta sÀrskilt viktigt eftersom mÄnga avgörande sjukdomsbeslut annars baseras pÄ indirekta indikatorer.

I praktiken konkurrerar BioScout dÀrför inte frÀmst med en enskild teknisk produkt, utan med hela det traditionella arbetssÀttet kring potatissjukdomar: schema-baserad fungicidanvÀndning, allmÀn smittoriskbedömning och sen visuell upptÀckt. Samtidigt kan tekniken ocksÄ ses som ett komplement till etablerade vÀxtskyddsprogram snarare Àn en ersÀttning. Den kan fungera som ett sÀtt att öka precisionen, dokumentera om en strategi verkar fungera och ge bÀttre underlag nÀr trycket stiger trots behandling.

Ur ett omvÀrldsperspektiv Àr BioScout intressant av flera skÀl. För det första adresserar bolaget ett verkligt och kostsamt problem i potatisodlingen, dÀr odlaren ofta tvingas agera utan direkt kunskap om aktuell patogennÀrvaro. För det andra erbjuder tekniken en ny typ av biologisk realtidsövervakning som kan stödja mer exakt fungicidanvÀndning. För det tredje bygger företaget samtidigt upp ett globalt datanÀtverk av spordetektion, vilket pÄ sikt kan ge ett vÀrdefullt informationslager om hur sjukdomstryck rör sig regionalt och mellan sÀsonger. Om tekniken visar sig robust under praktiska odlingsförhÄllanden kan den bidra till ett tydligt skifte i hur potatissjukdomar övervakas och hanteras.

Samtidigt ÄterstÄr viktiga frÄgor. Det gÀller bland annat hur vÀl sporfynd i luften korrelerar med verklig infektion i olika potatismiljöer, hur odlarna förÀndrar sina sprutstrategier i praktiken, hur systemet fungerar i olika klimat och hur kostnaden stÄr sig i relation till besparingarna och hur mÄnga sensorer som mÄste placeras ut för att uppnÄ önskvÀrd verkan. Tekniken framstÄr dock som ett av de tydligare exemplen pÄ hur vÀxtskyddet gÄr frÄn generell försiktighet till mer exakt biologisk riskstyrning i fÀlt.

Kontakt

Mer information