Ò»±Ÿ”À

Hur får vi till fungerande klimatanpassningsåtgärder i bebyggd miljö?

Fotograf: Magnus Johansson

Det finns ett glapp mellan vad som görs och vad som behöver göras för att minska samhällets sårbarhet för klimatförändringar. Klimatanpassningsarbetet måste accelerera, särskilt i städer som är sårbara för klimatrisker och extremväder. En utmaning för svenska städer är att genomföra nödvändiga anpassningsåtgärder i befintlig bebyggelse, vilket vi behandlar i projektet.

StÀder Àr sÀrskilt sÄrbara i ett framtida klimat och en viktig arena för strategisk mobilisering av handlingskraft och genomförande av klimatanpassningsÄtgÀrder som effektivt minskar vÄra sÄrbarheter. I Sverige Àr möjligheten att genomföra anpassningsÄtgÀrder i den bebyggda miljön en knÀckfrÄga. SvÄrigheterna har att göra med ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer dÀr fastighetsÀgarna idag Àr ansvariga för att klimatsÀkra de egna fastigheterna. MÄnga fastighetsÀgare Àr inte medvetna om detta. Kommunerna ser det som sitt uppdrag att tillse samhÀllsviktig verksamhet och menar sig vara förhindrade att vidta ÄtgÀrder som gynnar enskilda fastighetsÀgare. Detta skapar en komplex situation. DÀrtill kommer markÀgandeförhÄllanden, dÀr ibland upp emot 70% utgörs av privat kvartersmark, och en förtÀtningstrend, vilket gör att klimatanpassningsinsatser ofta krÀvs pÄ sÄvÀl offentlig som privat mark. För att möjliggöra effektiva klimatanpassningsÄtgÀrder krÀvs nya lösningar.

Vi tar avstamp i forskningslitteraturen om urbana klimatanpassningsexperiment som pÄtalar behovet av att utforska nya sÀtt att hantera klimatfrÄgan för att möjliggöra förstÀrkt och accelererad klimatanpassning. Studier av platsspecifika exempel gör det möjligt att utforska framvÀxten av urbana anpassningsexperiment med ambition att överbrygga de tidigare svÄrigheterna. I linje med detta Àr syftet med projektet att utforska hur nya former av offentligt-privata klimatanpassningsexperiment fokuserade pÄ samverkan och samfinansiering kan bidra till att lÄsa upp trögheter som har begrÀnsat implementeringen av klimatanpassningsÄtgÀrder i befintlig miljö. Vi tar oss an följande frÄgor:

  1. Hur riggas och utvecklas experimenten avseende process och resultat (mÄl, strategier, processer och insatser)? HÀr ingÄr hur nyckelprinciper hanteras samt vilka faktorer som begrÀnsar, möjliggör och driver arbetet framÄt.
  2. Hur hanteras flaskhalsarna kring ansvar/markÀgande, offentlig-privat samverkan och samfinansiering under arbetets gÄng? Fokus ligger pÄ goda exempel och kvarstÄende dilemman.
  3. Hur kan klimatanpassningen i den bebyggda miljön stÀrkas och accelereras? Vad krÀvs i form av nya styrinsatser och styrmedel?

Empiriskt genomför vi kvalitativa fallstudier som via intervjuer och projektdokumentation utforskar praktiska anpassningsexperiment i befintlig miljö. Dessutom utforskas policylÀrdomar i samverkan med policyaktörer. Vi rÀknar med att kunna göra ett viktigt avtryck sÄvÀl för forskningen om urban klimatanpassning som för det praktiska klimatanpassningsarbetet i bebyggd miljö.

Publikationer

Sofie Storbjörk, Mattias Hjerpe, Erik Glaas (2024)

Environmental Science and Policy , Vol.160

Kontakt och forskargrupp

Organisation