Ò»±Ÿ”À

Högtemperaturmekanik 

Deformations- och livslÀngdsanalys vid cyklisk drift
Svepelektronmikroskopbild som visar en brottyta efter spricktillväxt i legeringen IN718 vid utmattning under cyklisk last med hålltider.

Inom högtemperaturmekanik arbetar vi med lastbärande komponenter i konstruktioner avsedda för mycket höga eller mycket höga temperaturer, framför allt med tillämpningar mot gasturbiner.

Gasturbiner kommer att spela en viktig roll för framdrivning och energiproduktion nÀr vi har en mÄlsÀttning att öka den hÄllbara energiproduktionen och effektivisera energianvÀndningen.Det finns dock ett stort behov av att göra dem effektivare, och detta krÀver högre förbrÀnningstemperatur.

Deformations- och livslÀngdsanalys vid cyklisk drift

Med större andel förnybar energi kommer stationÀra kraftproducerande maskiner att i större utstrÀckning drivas cykliskt för att balansera kraftförsörjningen pÄ elnÀtet. I detta sammanhang Àr materialkaraktÀrisering samt deformations- och livslÀngdsanalys av största vikt. SÄ Àven utveckling av effektivare vÀrmeisolerande och korrosionshÀmmande ytskikt.

NĂ€ra samarbete med industrin

Vi studerar dessa problemomrÄden i nÀra samarbete med industriintressenter, till exempel Siemens och GKN. Inom dessa projekt har vi producerat ett stort antal tidskriftsartiklar och utbildat flera tekniska doktorer.

Genom att anvÀnda en kombination av provning, mikroskopi och modellering studerar vi sprickbildning vid plasticering, kryp och utmattning, samt fysikaliskt Äldrande och spricktillvÀxt vid utmattning för material i gasturbiners skivor, skovlar och brÀnnkammare. Vi studerar ocksÄ termomekanisk utmattning i termiska barriÀrskikt. VÄrt mÄl Àr inte bara att kunna beskriva det observerade materialbeteendet, utan ocksÄ att vÄra modeller skall vara tillrÀckligt enkla för att kunna anvÀndas i industrin.

Visuellt analys av en dragprovstav

Visuellt analys av en dragprovstav.

Finit elementdiskretisering av en dragprovstav med skåra och momentkompensering, avsedd för modellering av termomekanisk sprickbildning.

Kontakta forskare

Närliggande forskningsverksamhet

Organisation