Geriatrik

Den geriatriska forskningen vid 一本道s universitet är inriktad på två huvudområden.

Det ena handlar om hj盲rnan, dess 氓ldrande och kognitiva sjukdomar (demens). Vi har projekt som studerar mekanismer bakom kognitiva sjukdomar 枚ver till projekt om utredning och diagnostik av kognitiva sjukdomar, registerbaserade studier och bed枚mning av 盲ldres k枚rf枚rm氓ga.
鈥�
Det andra r枚r den 盲ldre individen, hens 氓ldrande, sjukdomar och hur vi i v氓rden b盲st m枚ter den 氓ldrade individens behov. Ett viktigt omr氓de 盲r 盲ldre personers utsatthet f枚r olika typer av 枚vergrepp, b氓de av n盲rst氓ende och av personal inom v氓rd- och omsorg.

Ett viktigt kartl盲ggande projekt var 鈥滶lderly in Link枚ping Screening Assessment 85鈥� (ELSA 85) som studerade ett tv盲rsnitt av Link枚pingsbor f枚dda 1922 fr氓n 85 氓rs 氓lder fram till 93 氓rs 氓lder. I en f枚rl盲ngning av detta har vi fortsatt att studera sk枚ra 盲ldre och hur vi b盲st kan ta hand om dem i v氓rden. Till exempel hur vi p氓 f枚rhand kan hitta sk枚ra 盲ldre som riskerar att hamna i slutenv氓rden. En nystartad forskningslinje r枚r h盲lsa hos 盲ldre i ursprungsbefolkningen i S谩pmi.
鈥�
脛ldre kommer i kontakt med flera olika delar av sjukv氓rds- och samh盲llsstrukturerna s氓 d盲rf枚r inneb盲r v氓r forskning samarbeten 枚ver flera 盲mnesomr氓den och samh盲llsakt枚rer.

Forskningsprojekt

REAGERA - Sjukvårdens ansvar i mötet med äldre utsatta för övergrepp

I svenska studier har ca 15% av äldre kvinnor och män uppgett att de efter 65 års ålder utsatts för emotionella, fysiska eller sexuella övergrepp alternativt försummelse eller ekonomiskt utnyttjande.

Forskningsprogram för prevention av våld mot äldre personer, APPEAL

I både internationella och svenska studier rapporteras att ungefär 10-15% av alla äldre personer varit utsatta för någon typ av våld under det senaste året.

Bedömning och normering av körförmåga hos äldre - NorDAS

Förmågan att köra bil på ett säkert sätt kan påverkas av sjukdom eller skador. För att bedöma detta används olika utredningsmetoder, men resultaten kan påverkas av naturligt åldrande. Därför vill vi kunna jämföra med friska äldre bilförare.

Digital kognitiv testning som verktyg i vården

Digital kognitiv testning innebär användning av digitala verktyg och plattformar för att mäta och utvärdera kognitiva förmågor, såsom minne, uppmärksamhet, problemlösning och språkliga färdigheter.

CABSOE 鈥� Cognition After Bilateral Salpingo-Oophorectomy

Samarbetsprojekt med University of Toronto. Projektledning Gillian Einstein, Anna-Clara Spetz Holm, Sofia Nystr枚m, Shannon Dunn. Medarbetare Elisabet Classon

Kvinnor med f枚rh枚jd cancerrisk p氓 grund av skadliga varianter i BRCA-genen kan minska cancerrisken radikalt genom att operera bort 盲ggstockarna (bilateral salpingooforektomi, BSO). Men BSO har visats p氓verka kognition och 枚ka risken f枚r kognitiv sjukdom senare i livet. BSO medf枚r menopaus och pl枚tsligt 枚strogenbortfall, oftast l氓ngt f枚re naturligt klimakterium. 脰strogen 盲r viktig f枚r immunfunktion, hj盲rna och kognition. 脰strogenbehandling har en skyddande effekt efter BSO, men inte fullt ut. Effekter av BSO och mekanismerna bakom sambandet med kognitiv sjukdom 盲r d氓ligt k盲nda. I CABSOE-studien f枚ljs f枚r f枚rsta g氓ngen kvinnor under minst 2 氓r efter BSO med unders枚kning av kognition, hormonniv氓er, immunfunktion och hj盲rnavbildning, samt djupintervjuer med en mindre grupp. Resultaten v盲ntas f氓 direkt klinisk betydelse f枚r b氓de genetisk r氓dgivning och behandling och samtidigt ge ny kunskap om 枚strogenets h盲lsoeffekter.

HALDI 鈥� H盲lsa och levnadsvillkor i S谩pmi, Sverige

Samarbetsprojekt med Ume氓 universitet, medarbetare Katarina N盲gga.

Urfolk har generellt s盲mre h盲lsa 盲n 枚vrig befolkning. S谩pmi utg枚rs av kommuner i traditionellt samiskt omr氓de i norra delarna av Norge, Sverige, Finland och 盲ven Ryssland. Den kunskap som idag finns om h盲lsotillst氓nd och livsvillkor i norra Sverige tar inte h盲nsyn till inv氓narnas olika etniska ursprung och att det finns en samisk ursprungsbefolkning. En orsak till detta 盲r att det inte finns m枚jlighet att samla officiell statistik som omfattar etnicitet. Denna avsaknad av officiell h盲lsostatistik 盲r en 氓terkommande problematik vid forskning p氓 samisk h盲lsa. Tidigare 盲ldre forskningsstudier har bl.a. visat p氓 skillnader i f枚rekomst av psykisk oh盲lsa och hj盲rt-k盲rlsjukdomar. Vissa omr氓den 盲r helt obeforskade som t.ex. f枚rekomst av olika neurodegenerativa tillst氓nd (kognitiva sjukdomar/demens, Parkinsons sjukdom). H盲r finns s氓ledes ett stort kunskapsgap.

HALDI 盲r ett samarbetsprojekt med Ume氓 universitet, och det 枚vergripande m氓let 盲r att genomf枚ra en kartl盲ggning av h盲lsotillst氓nd och levnadsvillkor f枚r den vuxna befolkningen, inklusive den samiska populationen i svenska S谩pmi. Studien omfattar fokusgrupps-intervjuer med fokus p氓 vilka fr氓gor som samer sj盲lva anser 盲r viktiga g盲llande den egna h盲lsan och hur samisk identitet b盲st definieras. D盲refter har en enk盲t skickats ut till alla vuxna inv氓nare (ca 4000 individer) i Jokkmokks kommun under 2021, f枚ljt av en h盲lsounders枚kning under 2022.

Validering av MoCA, CID och Eyes test i basal kognitiv utredning i primärvård.

Samarbetsprojekt med Primärvårdscentrum och Linköpings kommun. Projektledning: Anna Segernäs, Elisabet Classon och Maria Johansson.

Allt eftersom vi lever längre så ökar behovet att utreda misstänkt kognitiv sjukdom i primärvård. s.k. basal utredning. I detta projekt undersöker vi hur väl Montreal Cognitive Assessment (MoCA), ett kort och känsligt kognitivt test som rekommenderats av Socialstyrelsen men ännu inte validerats i primärvård, bidrar till identifiering av lindrig kognitiv funktionsnedsättning och kognitiv sjukdom vid basal utredning. Vi undersöker också ett nytt bedömningsinstrument som undersöker hur kognitiv svikt inverkar på vardagsfunktion Cognition in Daily life (CID) och ett test av empatisk förmåga (Eyes Test).

Förskrivning av opioider till äldre – farmakoepidemiologiska, geriatriska och farmakokinetiska aspekter

Projektledare: Emmanuel Bäckryd
Medarbetare: Katarina Nägga, Ylva Böttiger, Sanna Hedin

Äldre personer i Sverige förskrivs ofta opioider, med en årlig prevalens som ökar med åldern. För individer över 85 år är den årliga prevalensen 30 % för kvinnor och nästan 25 % för män. Smärta hos äldre har beskrivits som en "tyst epidemi". Samtidigt är äldre personer mer känsliga för opioidernas biverkningar, inklusive effekter på centrala nervsystemet och fallrisk, och dessa risker antas förvärras av de farmakokinetiska och farmakodynamiska förändringar som sker med åldrandet. Dessutom måste risken för polyfarmaci och läkemedelsinteraktioner beaktas. Personer med kognitiv svikt och demens kan förlora sin förmåga att kommunicera förekomst av smärta, vilket kan resultera i olika beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Detta kan innebära såväl under- som överbehandling med smärtlindring i form av opioider för denna sårbara grupp av äldre.
Projektet fokuserar på tre huvudaspekter: analys av nationella och regionala förskrivningsmönster av opioider, undersökning av opioidanvändning hos personer med demens och olika BPSD och studie av hur opioidernas farmakokinetik varierar med ålder och annan samtidig medicinering.
Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hur man kan personanpassa förskrivningen av opioider till äldre, och därmed förbättra patientsäkerheten gällande denna viktiga men potentiellt farliga läkemedelsklass. Vi avser att öka kunskapen för att bidra med information till klinisk praxis och undervisning inom smärtvården.

Tidigare forskningsprojekt

Riktad primärvård för sköra äldre

Projektledare: Jan Marcusson. Medarbetare: Magnus Nord, Johan Lyth

Dagens vård- och omsorgssystem är inte organiserat så att man proaktivt och preventivt kan möta ett differentierat vårdbehov i den äldre populationen, utan äldrevården har snarare ett passivt och reaktivt arbetssätt med ett fokus på akut omhändertagande. Syftet med detta projekt var att studera om vi med nya metoder i förväg kunde hitta svårt sjuka äldre och sätta in proaktiva åtgärder för att åstadkomma en effektivare och bättre vård.

Projektet omfattar dels en stor interventionsstudie, men också flera underprojekt kopplade till äldrevården, t ex hur ledning och styrning av vården sker, äldres perspektiv och sociala förhållande, säkerhetsaspekter på äldrevård (se nedan).

Riktad primärvård för sköra äldre med risk för slutenvård är en interventionsstudie där äldre med risk för slutenvård (1600 individer) tillhörande 20-talet vårdcentraler (9 intervention, 11 kontroller) följdes i 24 månader 2018-2019. Riskgruppen äldre identifierades genom digital prediktion, där modellen hade en ”skärpa” (AUC) på ca 0.7. Prediktionsmodellen publicerades under våren 2020, ().

Interventionen följde en särskilt utarbetad vårdmodell, ”Primary Care Assessment Tool for Eldery” (PASTEL), som innebär ett proaktivt team-omhändertagande av den äldre utifrån dennes behov.

Interventionsstudien visar preliminärt på signifikanta och kliniskt/ekonomiskt relevanta effekter på upp emot 20% reduktion av slutenvård/kostnader. Studien är inskickad för publicering våren 2020.

Övriga samarbeten inom området

Läkemedel och äldre. Professor Ylva Böttiger
Äldres perspektiv på äldrevården. Docent Annette Sverker, professor Elisabet Cedersund, professor Anna Olaisson
Äldrevården ur patient/personal-säkerhetsperspektiv. Professor Ingrid Hellström, professor Agneta Kullberg, post-doc Elzana Odzakovic, post-doc Therese Bielsten
Äldre och sociala aspekter. Professor Andreas Motel-Klingeberg, docent Susanne Kelfve.

Rehabilitering av sköra äldre

Projektledare: Maria Johansson, Anneli Peolsson. Medarbetare: Huan-Ji Dong, Annika Öhman, Malin Nätt.

Vi vet idag att många äldre har problem med smärta och yrsel/obalans men i vilken utsträckning, var har man ont och i hur stor grad påverkar det vardagen och den hälsorelaterade livskvaliteten är frågor vi vill ha svar på. Vilka andra faktorer påverkar som till exempel ensamhet, oro, motionsvanor. Innebär det nya arbetssättet i primärvården någon skillnad för patienten vad gäller just vardagsfunktion, smärta, yrsel och livskvalitet?

En enkätstudie genomförs med datainsamling vid studiestart 2017 efter ett år och efter två år (studieslut). En interventionsgrupp och en kontrollgrupp jämförs. Har patienterna erhållit någon form av rehabiliterande insatser? En kvalitativ studie görs också där syftet är att ta reda på de äldres uppfattning av sitt behov av och upplevelser kring erhållen rehabilitering. Hur upplever den äldre sin vardag och eventuell rehabilitering ur ett tillgänglighets- och delaktighetsperspektiv? Erhåller man den rehabilitering man anser sig ha behov av?

Cytokiner hos patienter med cancer i palliativ sjukdomsfas. Hur relaterar cytokiner till symptom och vad händer över tid?

Projektledare Camilla Nilsberth och Anna Milberg. Medarbetare Marit Karlsson, Maria Jakobsson, Karin Fransson

Patienter med cancer i palliativ sjukdomsfas har ofta besv盲rande symtom vilka bidrar starkt till lidande & minskad livskvalitet. Denna studie unders枚ker f枚rekomst av samband mellan cytokiner hos vuxna patienter med cancer i palliativ sjukdomsfas och olika symptom.

Enk盲tdata och blodprover har samlats fr氓n 110 patienter vid tv氓 tillf盲llen. Databearbetning p氓g氓r. Resultaten kan i framtiden 枚ppna upp f枚r symptomatisk behandling med syfte att effektivisera behandling och f枚rb盲ttra livskvaliteten den sista tiden f枚r denna sv氓rt drabbade patientgrupp.鈥�

Inflammationens påverkan på sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom

Projektledare Camilla Nilsberth. Medarbetare Ana-Maria Vasilache, Valerie Sackmann, Simin Mohseni

Alzheimers sjukdom utvecklas under l氓ng tid och mekanismerna 盲r komplexa.

Vi studerar i detta projekt hur en kronisk inflammation p氓verkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom i m枚ss som modifierats genetiskt s氓 att de utvecklar patologi som vid Alzheimers sjukdom.

Genom att analysera den inflammatoriska cytokinprofilen och j盲mf枚ra med Alzheimerpatologin unders枚ker vi hur den inflammatoriska processen p氓verkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

鈥�

Upprättande av vävnadsbank vid LiU från patienter med demenssjukdom

Projektledare Camilla Nilsberth och Martin Hallbeck

Det finns ett stort behov av att studera molekyl盲ra sjukdomsmekanismer f枚r neurodegenerativa sjukdomar direkt p氓 v盲vnad fr氓n hj盲rna och ryggm盲rg. Vid Link枚pings Universitet finns idag en stark gruppering av forskare som arbetar med olika demenssjukdomar. Behovet av v盲vnad fr氓n patienter 盲r stort och d盲rf枚r planerar vi att uppr盲tta en v盲vnadsbank vid LiU.

Inom ramen f枚r den planerade v盲vnadsbanken kommer vi att insamla hj盲rnor, ryggm盲rg och perifer v盲vnad fr氓n patienter med neurodegenerativa sjukdomar. Exempel p氓 patientgrupper utg枚rs av Alzheimers sjukdom, frontotemporallobsdemens, Leyw-body demens och andra demenssjukdomar.

Projektets m氓lgrupp g盲ller patienter som insjuknat innan 70 氓rs 氓lder. Etableringen av en v盲vnadsbank ger stora m枚jligheter att utveckla kunskaper som kan leda till 枚kad f枚rst氓else av neurodegenerativa sjukdomar och d盲rmed ocks氓 potentiellt till utveckling av effektiva l盲kemedel.

Projektet 盲r i planeringsfas 2020.

鈥�

Organisation

En fysioterapeut i bl氓 tr枚ja st氓r till v盲nster om en kvinna i en rosa tr枚ja som g枚r en 枚vning. Du kan inte se deras ansikten.

Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård (PRNV)

Vi är en tvärvetenskaplig avdelning som består av tre olika enheter; enheten för Arbetsterapi, enheten för Fysioterapi samt enheten för Klinisk medicin.

Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)

Forskningsområdena på HMV innefattar experimentell grundforskning till klinisk, samhällsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig forskning och bedriver högkvalitativ utbildning i efterfrågade vårdyrken.

Medicinska fakulteten (MEDFAK)

Medicinska fakulteten bedriver forskning och utbildning inom medicin, vård och folkhälsa. Exempel på forskningsområden där vi ligger i frontlinjen är medicinsk bildvetenskap, regenerativ medicin och systemneurobiologi.

一本道