195 l盲nder redovisar vad de t盲nker g枚ra
Totalt handlar det om 195 l盲nder som ska redovisa sina bidrag till det nya klimatavtalet 2015. Rapporterna inneh氓ller information om staters ambitionsniv氓 f枚r olika 氓tg盲rder, val av policys och policyinstrument, och institutionella prioriteringar. I det h盲r forskningsprojektet sammanst盲lls alla dessa rapporter och j盲mf枚rs utifr氓n en l氓ng rad kriterier. Kriterierna handlar dels om vilka sektorer och typ av 氓tg盲rder l盲nderna inkluderar i sin planering. Planerar de f枚r en total omst盲llning av samh盲llet eller enbart att fasa ut fossila br盲nslen, exempelvis? L盲nderna kommer ocks氓 att j盲mf枚ras och kategoriseras utifr氓n en rad indikatorer som bruttonationalprodukt per capita (BNP), humant utvecklingsindex (HDI), graden av demokrati, n盲rvaron av sociala r枚relser mm. Syftet 盲r att hitta eventuella m枚nster och samband mellan l盲nders klimatpolitiska ambitioner och andra faktorer. Projektet f枚rv盲ntas bidra till f枚rst氓elsen av hur l盲nders inhemska faktorer p氓verkar formandet av en effektiv internationell samordning av klimatpolitiken samt hur nya koalitioner utvecklas i global milj枚styrning. Denna kunskap blir viktig inf枚r den kommande uppskalningen av Parisavtalets ambitioner.
Stor m盲ngd data g枚rs tillg盲nglig
Projektet bidrar p氓 flera s盲tt till samh盲llsvetenskaplig milj枚forskning. Empiriskt sammanst盲lls en stor datam盲ngd av klimatpolitiska 氓taganden fr氓n alla l盲nder som rapporterat till klimatkonventionen senast i h枚st. Studier som j盲mf枚r l盲nders klimatpolitik har hittills fr盲mst fokuserat p氓 ett begr盲nsat urval av l盲nder, framf枚rallt avancerade industril盲nder. D盲rf枚r blir analysen av rapporterade bidrag fr氓n klimatkonventionens 195 l盲nder ett viktigt tillskott. Projektet kommer ocks氓 att g枚ra nya data tillg盲ngliga via den internationella f枚rhandlingsbarometern 鈥� en v盲rldsunik serie enk盲tunders枚kningar som 氓rligen m盲ter olika klimatpolitiskt engagerade gruppers uppfattningar om aktuella fr氓gor.Metodiskt bidrar projektet genom att kombinera enk盲tdata med specifika uppgifter om staters politiska val och instrument i deras rapporterade bidrag till det nya klimatavtalet. Projektet har en unik m枚jlighet att identifiera och unders枚ka mekanismer som p氓verkar hur staterna bidrar till skapandet av en global kollektiv nyttighet. Flera analystekniker - fr氓n klusteranalys och tv盲rsnittsregressionsmodeller till fallstudier - kommer att anv盲ndas f枚r att unders枚ka bildandet av koalitioner eller grupperingar som karakteriseras av att de har liknande politiska prioriteringar samt strategier f枚r sina utf盲stelser och val av styrmedel.
Hur staters inre processer p氓verkar internationellt samarbete
Teoretiskt bidrar projektet till den framv盲xande litteraturen kring staters roller i global milj枚styrning genom att analysera hur staters processer f枚r beslutsfattande och institutionsuppbyggnad p氓verkar internationellt samarbete och hantering av globala kollektiva nyttigheter. Ambitionen 盲r att komma bortom den tudelning i industri- och utvecklingsl盲nder som hittills har dominerat internationell klimatpolitik.Projektet sammanf枚r empirisk och metodologisk expertis vid Centrum f枚r klimatpolitisk forskning vid Link枚pings universitet, och teoretisk kunskap om j盲mf枚rande milj枚politik vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Projektets namn: Ett globalt knytkalas: Nya m枚nster i staters engagemang och prestation i internationellt klimatsamarbete
