Ò»±Ÿ”À

Thérèse Eriksson, doktorand vid CMT, har i sin avhandling studerat möjligheter och utmaningar med värdebaserad ersättning inom hälso- och sjukvård. Hennes avhandling utreder vilka effekter värdebaserade ersättningssystem bär med sig för patienter, personal och beställare, i detta fall i Region Stockholm.

Ryggkirurgi.Ryggkirurgi.Finansiella incitament kan vara ett effektivt verktyg för att pÄverka beteende i nÀstan alla sammanhang, hÀlso- och sjukvÄrden Àr inget undantag. Vissa hÀvdar att anvÀndningen av finansiella incitament leder till en bÀttre anvÀndning av knappa resurser, medan andra hÀvdar att det medför oavsiktliga och oetiska konsekvenser. Ett vÀrdebaserat ersÀttningssystem kan eventuellt fÄ finansiella incitament och professionella vÀrderingar att dra Ät samma hÄll.

Region Stockholm introducerade ett vÀrdebaserat ersÀttningssystem inom elektiv ryggkirurgi 2013. Detta ersÀttningssystem Àr unikt dÄ de ryggkirurgiska klinikerna fÄr ett utökat kostnadsansvar för patientens vÄrdkonsumtion efter operation, samtidigt som en del av ersÀttningen baseras pÄ hur mycket smÀrta patienten kÀnner ett Är efter operation.
ThérÚse Eriksson. Foto: John Karlsson.
- I min avhandling utforskas möjligheterna och utmaningarna med ett vÀrdebaserat ersÀttningssystem, bÄde utifrÄn ersÀttningssystemets design och utifrÄn den kontext som det implementeras i, sÀger ThérÚse Eriksson.

Effekter av ett vÀrdebaserat ersÀttningssystem

Avhandlingen bestÄr av fyra artiklar som pÄ olika sÀtt undersöker effekterna av att introducera ett vÀrdebaserat ersÀttningssystem inom elektiv ryggkirurgi i Region Stockholm. Resultatet av de första tvÄ artiklarna tyder pÄ en effektivare elektiv ryggkirurgi dÄ den genomsnittliga kostnaden per vÄrdepisod minskade utan att pÄverka patientrapporterade utfallsmÄtt negativt. Inga tecken pÄ diskriminering av sjukare patienter identifierades. Antalet opererade patienter ökade, likasÄ den totala kostnaden för elektiv ryggkirurgi, dÀremot genererade varje spenderad krona en större effekt efter införandet av ersÀttningssystemet. SjÀlva idén med ett vÀrdebaserat ersÀttningssystem gick i linje med professionella vÀrderingar.

DÀremot framkom det att alla incitament inte uppfattades som det var tÀnkt och att uppfattningarna varierade mellan olika professioner. Fokus pÄ att minimera kostnader efter utskrivning upplevdes pÄverka kvalitén inom fysioterapi och omvÄrdnad negativt. Sammantaget visar studierna att ett vÀrdebaserat ersÀttningssystem möjliggör ett holistiskt perspektiv inom hÀlso- och sjukvÄrden genom att:

1) vÄrdgivarnas kostnadsansvar ökar viljan att samarbeta med andra vÄrdgivare,
2) vÄrdgivare fÄr en bÀttre helhetsbild och kan ta bÀttre ansvar för patienters vÄrdutnyttjande
3) den traditionella strukturen och idén inom hÀlso- och sjukvÄrden att kvalitet frÀmst beror pÄ lÀkarnas prestation utmanas.

Samtidigt finns det stora utmaningarna som följer med ett vÀrdebaserat ersÀttningssystem, sÄ som:
1) skapandet av fungerande rutiner för kommunikation och uppföljning mellan bestÀllare och utförare
2) att fÄ olika professioner inom en traditionellt hierarkisk organisation att samarbeta pÄ lika villkor
3) att skapa anpassade IT-system som skapar insyn och förstÄelse för ersÀttningssystemets mekanismer.

Kontinuerlig kommunikation mellan bestÀllare och vÄrdgivare Àr dÀrför avgörande för att göra ersÀttningssystemets incitament meningsfulla.

Tre artiklar ur avhandlingen

Eriksson T., Tropp H., Wiréhn A., Levin L., (2020) . BMC Health Services Research.

Eriksson T., Levin L., Nedlund A., (2021) , Journal of Health Organization and Management.

Eriksson T., Levin L., Nedlund A., (2022) , The international journal of Health Planning and Management.

Kontakta Thérèse Eriksson

Relaterad forskning