Ò»±Ÿ”À

Psykiskt våld blir ett eget brott i brottsbalken. Den nya lagstiftningen ska stärka det straffrättsliga skyddet mot upprepade kränkningar, hot, tvång och övervakning som sammantaget kan bryta ned en persons självkänsla. För yrkesverksamma som möter barn och unga innebär lagändringen ett tydligare juridiskt stöd för att beskriva, bedöma och uppmärksamma sådana handlingsmönster.

Vad innebÀr det nya brottet psykiskt vÄld?

Brottet psykiskt vĂ„ld innebĂ€r att det blir straffbart att upprepat utsĂ€tta en person för krĂ€nkningar i form av beskyllningar, nedsĂ€ttande uttalanden, förödmjukande beteenden, otillbörliga hot, otillbörligt tvĂ„ng eller otillbörlig övervakning, om krĂ€nkningarna sammantaget Ă€r Ă€gnade att allvarligt skada personens sjĂ€lvkĂ€nsla. BestĂ€mmelsen omfattar ocksĂ„ otillbörlig övervakning som Ă€r varaktig, Ă€ven om den inte bestĂ„r av flera enskilda handlingar. Straffet Ă€r fĂ€ngelse i högst fyra Ă„r.Ìę

BestÀmmelsen Àr utformad för att fÄnga upp handlingsmönster som inte alltid trÀffas av befintlig lagstiftning. SÀrskilt tar den sikte pÄ upprepade krÀnkningar som var för sig kan framstÄ som mindre allvarliga, men som tillsammans kan orsaka ett allvarligt psykiskt lidande. Enstaka handlingar kan fortfarande vara brottsliga, men dÄ enligt andra bestÀmmelser, till exempel olaga hot eller olaga tvÄng.

Psykiskt vÄld införs ocksÄ som underbrott i de nuvarande brottsbestÀmmelserna avseende grov kvinnofridskrÀnkning, grov fridskrÀnkning, olaga förföljelse och hedersförtryck. Det Àr ocksÄ grundbrott till barnfridsbrott.

LagÀndringen trÀdde i kraft den 1 juli 2026.

Ìę

Föreläsningar om psykiskt våld, lag och tillämpning

Barnafrids inspelade föreläsningar ger kunskap om psykiskt våld mot barn ur tre perspektiv: psykologisk förståelse, det nya brottet psykiskt våld och hur lagstiftningen kan tillämpas i praktiken.

FörelÀsningarna spelades in vid Barnafrids webbinarium den 2 juni 2026.
Image not found

Psykiskt våld mot barn – en introduktion 

Inledande förelÀsning om psykiskt vÄld ur ett psykologiskt perspektiv som belyser definitioner och hur psykiskt vÄld mot barn kan ta sig uttryck. Pia Enderby gÄr igenom förekomst, riskgrupper och vilka konsekvenser det psykiska vÄldet kan fÄ för barn. Hur upptÀcker vi det psykiska vÄldet, hur kan vi bemöta barnen och vilka insatser kan ges?

Ìę

Image not found

Från förslag till verklighet – vad innebär det nya brottet

Den sÀrskilda utredaren Viveca LÄng och utredningssekreterare Jenny Samuelsson KÀÀntÀ, bÄda frÄn Svea hovrÀtt, presenterar promemorian Straffansvar för psykiskt vÄld (Ds 2022:18) och huvuddragen i förslaget om det nya brottet psykiskt vÄld, som trÀder i kraft den 1 juli 2026. InnehÄllet omfattar bakgrunden till lagstiftningen, centrala resonemang och hur förlagen har utvecklats frÄn utredning till proposition.

Ìę

Ìę

Image not found

Tillämpningen av lagstiftningen och innebörden för barn 

Åklagare Sofia Bryngelsson vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum konkretiserar den nya straffbestĂ€mmelsen om psykiskt vĂ„ld. InnehĂ„llet fokuserar pĂ„ situationer som kan bli aktuella, relationen till annan relevant lagstiftning och vad förĂ€ndringen innebĂ€r för rĂ€ttsvĂ€sendets arbete.

Ìę

När barn utsätts eller bevittnar psykiskt våld

Det nya brottet har betydelse både för barn som själva utsätts för psykiskt våld och för barn som bevittnar psykiskt våld mellan närstående. 

Barn kan ha svÄrt att identifiera och sÀtta ord pÄ psykiskt vÄld. Normalisering, beroende och maktobalans kan göra det svÄrare att förstÄ vad som Àr en krÀnkning. DÀrför behöver yrkesverksamma som möter barn ha kunskap om hur psykiskt vÄld kan ta sig uttryck och om hur barnets Älder, relationer och livssituation kan pÄverka bedömningen.

Psykiskt vÄld kan ingÄ som ett led i barnfridsbrott. Det innebÀr att ett barn som ser eller hör de vÀsentliga delarna av ett sÄdant brott mot en nÀrstÄende kan vara mÄlsÀgande i barnfridsbrott. I frÄga om barnfridsbrott som har sin grund i att barnet bevittnat psykiskt vÄld krÀvs att barnet helt eller delvis bevittnat sÄ pass mÄnga krÀnkningar att de bevittnade krÀnkningarna sammantagna nÄr upp till nivÄn för straffbarhet som psykiskt vÄld. Det rÀcker alltsÄ inte med att barnet har bevittnat enskild krÀnkning eftersom ansvar för psykiskt vÄld förutsÀtter upprepade krÀnkningar.

Ìę

Kort om den nya lagstiftningen psykiskt våld

Otillbörlighet sätter gränsen

För straffansvar krävs att hot, tvång eller övervakning är otillbörliga: klart oacceptabla utifrån normer och omständigheter. Normalt föräldraansvar omfattas som huvudregel inte.

Beteendet i sin helhet bedöms

Bestämmelsen avser ett handlingsmönster, inte enstaka händelser eller underbrott. Kränkningar, hot, tvång eller övervakning ska sammantaget kunna allvarligt skada självkänslan.

Kan omfatta fler relationer

Det nya brottet innehåller inget närståendekrav. Andra relationer kan bli aktuella, till exempel mellan unga där samma person utsätts för upprepade kränkningar.

Slutlig lagtext psykiskt våld

Den som upprepat utsätter en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, döms, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för psykiskt våld till fängelse i högst fyra år.

För psykiskt våld döms också den som utsätter en annan person för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla. 

Notera: BestÀmmelsen har avgrÀnsats för att uppfylla kraven pÄ tydlighet och förutsebarhet i straffrÀtten. DÀrför tar regleringen sikte pÄ vissa sÀrskilt angivna typer av krÀnkningar. Samtidigt innebÀr den avgrÀnsningen att inte alla handlingar som har diskuterats i arbetet med lagstiftningen nödvÀndigtvis omfattas av den slutliga bestÀmmelsen.

Lagens omfattning

Nuvarande straffbestämmelser, såsom misshandel, olaga tvång, grova fridskränkningsbrott, olaga hot, ofredande och förolämpning, innebär att det redan idag finns rättsliga förutsättningar att beivra psykiskt våld inom det straffrättsliga systemet.

Samtidigt tillÀmpas bestÀmmelserna inte pÄ psykiska företeelser i den utstrÀckning som deras lydelse medger. Det saknas Àven en enskild straffbestÀmmelse som fÄngar kÀrnan i det som utgör psykiskt vÄld, sÄvida det inte rör sig om flera i sig brottsliga gÀrningar som tillsammans kan bedömas som ett sÄ kallat sammansatt brott enligt 4 kap. brottsbalken.

Ìę

Från enskilda handlingar till straffbara mönster

Vilka ageranden/beteenden kriminaliseras och omfattas av rekvisitet kränkningar? 

  • Beskyllning (ej krav pĂ„ krĂ€nka sjĂ€lvkĂ€nsla/vĂ€rdighet, jfr förolĂ€mpning)
  • NedsĂ€ttande uttalande (ej krav pĂ„ krĂ€nka sjĂ€lvkĂ€nsla/vĂ€rdighet, jfr förolĂ€mpning)
  • Förödmjukande beteende (ej krav pĂ„ krĂ€nka sjĂ€lvkĂ€nsla/vĂ€rdighet, jfr förolĂ€mpning)
  • Otillbörligt hot (ej brottslig gĂ€rning, ej Ă€gnat framkalla allvarlig rĂ€dsla, jfr olaga hot)
  • Otillbörligt tvĂ„ng (ej orsakssamband, kan handla om att genom hot eller vĂ„ld styra hur nĂ„gon ska leva, vem personen fĂ„r trĂ€ffa eller vad personen fĂ„r göra)
  • Otillbörlig övervakning

För straffansvar krÀvs dessutom att krÀnkningarna Àr upprepade och riktas mot samma person. Vid otillbörlig övervakning kan det i stÀllet handla om att övervakningen Àr varaktig. I bÄda fallen ska agerandet sammantaget vara Àgnat att allvarligt skada personens sjÀlvkÀnsla.

Domstolen ska inte döma för nĂ„got underliggande beteende eftersom krĂ€nkningarna inte utgör brott i sig sjĂ€lvt. Enda undantaget Ă€r varaktig övervakning enligt andra stycket. Brottet bestĂ„r inte av underbrott, det vill sĂ€ga individualiserade gĂ€rningar. Det innebĂ€r att om domstolen inte finner psykiskt vĂ„ld styrkt genom att det har varit upprepat vĂ„ld eller Ă€gnat att allvarligt skada sjĂ€lvkĂ€nslan, dĂ„ ska Ă„talet ogillas helt.Ìę

Vad betyder beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende?

Agerandet kan vara sĂ„vĂ€l muntligt som skriftligt eller fysiska med tecken, gester eller imitationer.Ìę

BÄde ageranden som riktas direkt mot person och ageranden som bestÄr i att förmedla eller att göra nÄgot inför andra. I fall dÀr agerandet bestÄr i att förmedla eller göra nÄgot inför andra krÀvs att detta kommer till personens kÀnnedom. I sÄdana fall krÀvs typiskt sett att det funnits en beaktansvÀrd risk för att yttrandet eller agerandet förmedlas och att detta tÀcks av gÀrningspersonens uppsÄt. Agerandet mÄste inte uppfattas nÀr det företas, utan det kan ske senare.

Exempel: Att en förÀlder krÀnker den andra förÀldern genom att göra nedsÀttande uttalanden om denne till ett gemensamt barn, eller att beskyllningar uttrycks pÄ internetforum eller sociala medier, utan att vara riktade direkt till den utsatta.
Ìę

Vad betyder otillbörligt hot?

Det kan handla om uttalanden med hotfull innebörd som ska ha framstĂ„tt som allvarligt menat. Det handlar Ă€ven om hot direkt framfört till personen. Det finns inget krav om hot om brottslig gĂ€rning eller att hotet Ă€r Ă€gnat att framkalla allvarlig rĂ€dsla (jfr olaga hot 4 kap. 5 §).Ìę

Exempel: Hot om att göra nĂ„got mycket otrevligt, men inte nödvĂ€ndigtvis brottsligt. Hot om att avslöja nĂ„got personligt eller kĂ€nsligt om den utsatta. Hot om att missköta ett husdjur. Även förtĂ€ckta eller underförstĂ„dda hot eller hotfulla ageranden samt hot som anvĂ€nds som pĂ„tryckningsmedel.
Ìę

Vad betyder otillbörligt tvång?

Det innebÀr att genom vÄld eller hot tvinga nÄgon att göra, tÄla eller underlÄta nÄgot. Det tenderar att ofta ta sig uttryck i uppmaningar eller förbud som innebÀr förhÄllningsregler exempelvis i frÄga om hur en person ska se ut, var denne ska befinna sig eller vilka denne fÄr trÀffa.

Med vÄld avses Àven lindrigare former av vÄldsanvÀndning, tillrÀckligt för att övervinna ett visst motstÄnd. Med hot avses otillbörligt hot dvs uttalanden med hotfull innebörd.

Det ska finnas ett orsakssamband mellan gÀrningspersonens agerande och effekt för den utsatta.

Otillbörligt tvÄng som styrning

Det hĂ€r Ă€r en typsituation som rĂ€ttsvĂ€sendet kommer trĂ€ffa pĂ„ mycket i praktiken. Det innebĂ€r begrĂ€nsningar i form av krav genom uppmaningar eller förbud avseende att en person inte ”fĂ„r” eller ”ska” agera pĂ„ vissa sĂ€tt. Uppmaningarna eller förbuden mĂ„ste vara förenade med nĂ„gon form av hot, vĂ„ld eller bestraffning om kraven inte hörsammas.

Exempel: Kraven kan exempelvis gÀlla i frÄga om klÀdsel (sÄsom tvÄng att bÀra slöja eller annan religiös klÀdsel), utseende, umgÀnge, sexuell lÀggning, könsidentitet eller könsuttryck (sÄsom omvÀndelseförsök). Det kan ocksÄ vara frÄga om krav pÄ att vara kvar i en relation eller pÄ att belÄna sig för att finansiera en annan persons kostnader.

Vad betyder otillbörlig övervakning?

Med övervakning avses sÄvÀl spÄrning av var en person befinner sig som övervakning och kartlÀggning i mer allmÀn betydelse, vilket Àven inbegriper observation av vad personen gör och vilka denne har kontakt med. Krav pÄ att den utsatta Àr medveten om övervakningen, övervakningen behöver dock inte uppfattas under tiden som den pÄgÄr. Ej krav pÄ att övervakningen leder till att den utsatta anpassar sitt beteende.

Exempel:

  • SpĂ„rning med anvĂ€ndning av tekniska hjĂ€lpmedel, sĂ„som GPS-utrustning eller appar.
  • Kontroll via telefon eller sociala medier genom att skaffa sig tillgĂ„ng till nĂ„gons telefon eller lösenord.
  • °­ČčłŸ±đ°ùČčö±č±đ°ù±čČč°ìČÔŸ±ČÔČ”.
  • Fysisk övervakning, dvs att uppehĂ„lla sig intill en persons bostad, arbetsplats eller skola, titta in genom fönstren, dyka upp pĂ„ platser dĂ€r personen brukar befinna sig eller följa efter personen.
  • Övervakning av annans ekonomiska förehavanden exempelvis aktivitet pĂ„ bankkonton, anvĂ€ndningen av olika betalningslösningar samt hanteringen av löne- eller bidragsutbetalningar.
  • Att krĂ€va att högtalartelefon ska vara pĂ„ vid alla samtal.

Vad betyder att kränkningarna ska ha varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla?

Det ska i praktiken vara situationer som kan leda till psykiskt lidande eller andra allvarliga konsekvenser för den enskilde, som exempel i propositionen nÀmns rÀdsla, otrygghet eller obehag. Det Àr tillrÀckligt att de sammantagna krÀnkningarna typiskt leder till att sjÀlvkÀnslan skadas allvarligt. Behövs inte bevisas att personens sjÀlvkÀnsla verkligen har skadats. Av betydelse blir förutom krÀnkningarna som sÄdana:

  • OmstĂ€ndigheterna kring krĂ€nkningarna
    °­°ùĂ€ČÔ°ìČÔŸ±ČÔČ”Čč°ù som sker inom ramen för en hetsig och ömsesidig meningsskiljaktighet, eller som utgör ett visst beteende eller sprĂ„kbruk som har kommit att accepteras mellan tvĂ„ personer, kan falla utanför det straffbara omrĂ„det.
  • OmstĂ€ndigheter hĂ€nförliga till mĂ„lsĂ€ganden i det enskilda fallet
    SÀrskilt sÄrbar person eller mot nÄgon som befinner sig i en beroendestÀllning sÄsom person som saknar nÀtverk utanför familjen, inte behÀrskar sprÄket, saknar kunskap om landets lagar, barn, funktionsnedsÀttning, vÄrdare och vÄrdtagare.
  • Sammanhanget dĂ€r krĂ€nkningarna skerÌę
    Gemensam bostad, i en nÀrstÄenderelation eller i en hederskontext.
Ìę

När kan föräldrars kontroll bli otillbörlig?

VÄrdnadshavare har ansvar för att skydda barn frÄn att skadas och för att se till att barn inte skadar andra. DÀrför kan förÀldrar, inom ramen för sitt tillsynsansvar, styra och begrÀnsa barn pÄ vissa sÀtt utan att det Àr brottsligt.

Det kan till exempel vara godtagbart att:

  • dra in pengar om ett barn inte kommer hem i tid eller inte utför vissa sysslor,
  • anvĂ€nda skĂ€rmförbud eller utegĂ„ngsförbud som en konsekvens av barnets agerande,
  • hindra barnet frĂ„n att umgĂ„s i riskmiljöer,
  • kontrollera om barnet har kommit hem efter skolan,
  • i vissa fall kontrollera barnets aktiviteter pĂ„ sociala medier.

SÄdana ÄtgÀrder behöver dock ske pÄ ett rimligt sÀtt. Samma typ av begrÀnsning kan bedömas olika beroende pÄ syfte och sammanhang. Ett utegÄngsförbud kan till exempel rymmas inom förÀldraansvaret i en situation, men vara otillbörligt i en annan om syftet Àr att begrÀnsa barnets frihet pÄ ett sÀtt som gÄr utöver vad som Àr acceptabelt. Det kan exempelvis handla om att hindra ett barn frÄn att trÀffa personer av ett visst kön eller frÄn att delta i skolans simundervisning.

Bedömningen ska göras i det enskilda fallet. Bland annat behöver relationen mellan barnet och den vuxna, barnets Älder och omstÀndigheterna runt begrÀnsningen vÀgas in. Ju Àldre barnet blir, desto större betydelse fÄr barnets sjÀlvbestÀmmande.

Barn som utsÀtts för upprepad kontroll, till exempel i en hederskontext, kan vÀnja sig vid begrÀnsningarna och fÄ svÄrt att sjÀlva avgöra vad som Àr normalt och vad som kan vara psykiskt vÄld. Det kan gÀlla bÄde i relation till familjen och i en egen parrelation.

Kan psykiskt våld åberopas som nödvärn vid fysiskt våld?

NödvÀrn innebÀr att en person i vissa situationer har rÀtt att försvara sig mot ett pÄgÄende brottsligt angrepp. Försvaret mÄste stÄ i rimlig proportion till angreppet. Psykiskt vÄld ger dÀrför normalt inte rÀtt att anvÀnda fysiskt vÄld som försvar. De flesta krÀnkningar som kan ingÄ i psykiskt vÄld torde inte utgöra sÄdana angrepp som nödvÀrnsrÀtten tar sikte pÄ, och fysiskt vÄld som svar pÄ psykiskt vÄld bör i de flesta situationer bedömas som uppenbart oförsvarligt. En invÀndning om psykiskt vÄld behöver dock alltid utredas och beaktas i det enskilda fallet.

Tillämpning av lagen om psykiskt våld

Upprepning, helhetsbedömning och allvarlig skada på självkänslan

En central utgĂ„ngspunkt i bestĂ€mmelsen Ă€r att det inte Ă€r en enstaka krĂ€nkning som stĂ„r i fokus, utan ett handlingsmönster. °­°ùĂ€ČÔ°ìČÔŸ±ČÔČ”Čč°ùna ska riktas mot samma person och bedömas sammantaget. De behöver inte vara av samma slag, men de ska tillsammans nĂ„ upp till en viss allvarlighetsgrad. Även tidsaspekten har betydelse, eftersom bestĂ€mmelsen tar sikte pĂ„ ett mönster av krĂ€nkningar och inte pĂ„ isolerade eller tillfĂ€lliga hĂ€ndelser. Hur mĂ„nga bedömningar som krĂ€vs fĂ„r bedömas med utgĂ„ngspunkt i allvarligheten i krĂ€nkningarna. Det bör vara utgĂ„ngspunkt i att det krĂ€vs fler antal krĂ€nkningar Ă€n enligt fridskrĂ€nkningsbrotten som enligt praxis Ă€r minst tre. Ju allvarliga krĂ€nkningar desto fĂ€rre krĂ€vs.Ìę

För straffansvar krÀvs ocksÄ att krÀnkningarna har varit Àgnade att allvarligt skada personens sjÀlvkÀnsla. Det innebÀr inte att det mÄste bevisas att sjÀlvkÀnslan faktiskt har skadats, utan att handlingarna typiskt sett Àr sÄdana att de kan leda till psykiskt lidande eller andra allvarliga konsekvenser. Bedömningen ska göras utifrÄn hela situationen, bland annat relationen mellan parterna, sammanhanget dÀr handlingarna sker och den utsattas situation i det enskilda fallet. Det krÀvs inte att parterna Àr nÀrstÄende för att straffbestÀmmelsen ska vara aktuell.

Ìę
Skugga av en vuxen person bakom en pojke som sitter ihopkrupen pÄ ett golv.
Ìę

Otillbörlighet

För att omfattas av bestÀmmelsen ska beteendet vara otillbörligt. Det innebÀr att handlingen ska vara oacceptabel med hÀnsyn till rÄdande sociala och etiska normer och ligga klart utanför grÀnsen för vad som anses som godtagbart. Det Àr alltsÄ bara verkligt klandervÀrda beteenden som faller inom det straffbara omrÄdet. Mer bagatellartade företeelser som kan anses vara naturliga inom ramen för mellanmÀnskliga relationer eller som har stöd i lag omfattas inte.

Det innebÀr bland annat att förÀldrar, inom ramen för sitt tillsynsansvar, kan styra och kontrollera barn pÄ vissa sÀtt utan att det Àr brottsligt. Samtidigt kan samma typ av handling bedömas olika beroende pÄ syfte och sammanhang. Ett hot om utegÄngsförbud kan till exempel vara en godtagbar del av förÀldraansvaret i en situation, men bedömas som otillbörligt i en annan om syftet Àr att begrÀnsa ett barns frihet pÄ ett sÀtt som gÄr utöver vad som Àr acceptabelt.

Det nya med brottet psykiskt våld är att man har vågat kriminalisera ett mönster av upprepade och sammantagna kränkningar. Det är också det som behövs för att kunna fånga kärnan i det psykiska våldet.
Jenny Samuelsson Käntää, tf assessor vid Svea hovrätt och utredningssekreterare

Bakgrund till lagstiftningen om psykiskt våld

Från befintliga brott till en särskild straffbestämmelse

Den nya straffbestämmelsen om psykiskt våld har införts eftersom befintlig lagstiftning inte fullt ut har fångat alla de beteenden som lagstiftaren bedömde borde omfattas av straffansvar. 

SĂ„dana brott kan till exempel vara olaga tvĂ„ng, olaga hot, ofredande, förtal och förolĂ€mpning. Flera av de hĂ€r brotten kan ocksĂ„ ingĂ„ som led i grov kvinnofridskrĂ€nkning, grov fridskrĂ€nkning, olaga förföljelse och hedersförtryck.Ìę

Exempel pÄ brott som kan vara aktuella:

  • Olaga tvĂ„ng, 4 kap. 4 § brottsbalken: FörutsĂ€tter att nĂ„gon genom vĂ„ld eller hot tvingas att göra, tĂ„la eller underlĂ„ta nĂ„got.
  • Olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken:ÌęInnebĂ€r att nĂ„gon hotar med brottslig gĂ€rning pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r Ă€gnat att framkalla allvarlig rĂ€dsla.
  • Ofredande, 4 kap. 7 § brottsbalken:ÌęKan avse störande kontakter eller annat hĂ€nsynslöst agerande som Ă€r Ă€gnat att krĂ€nka den utsattas frid pĂ„ ett kĂ€nnbart sĂ€tt.Ìę
  • čóö°ùłÙČč±ô, 5 kap. 1 § brottsbalken:ÌęInnebĂ€r att nĂ„gon lĂ€mnar en uppgift som Ă€r Ă€gnad att utsĂ€tta en annan person för andras missaktning.
  • čóö°ùŽÇ±ôĂ€łŸ±èČÔŸ±ČÔČ”, 5 kap. 3 § brottsbalken:ÌęAvser en gĂ€rning som Ă€r Ă€gnad att krĂ€nka en annan persons sjĂ€lvkĂ€nsla eller vĂ€rdighet.

För Ă€rekrĂ€nkningsbrotten gĂ€ller sĂ€rskilda Ă„talsregler. Åtal vĂ€cks som huvudregel endast om det bedöms vara pĂ„kallat frĂ„n allmĂ€n synpunkt eller om mĂ„lsĂ€ganden Ă€r under 18 Ă„r.Ìę

När flera brott kan vara aktuella

Samma händelseförlopp kan ibland aktualisera flera straffbestämmelser.

I sÄdana fall tillÀmpas allmÀnna konkurrensregler. Det innebÀr att domstolen bedömer vilken eller vilka bestÀmmelser som ska anvÀndas i det enskilda fallet.
Ìę
Om flera brott har samma kriminalpolitiska grund har det allvarligare brottet normalt företrÀde. Psykiskt vÄld bör dÀrför i normalfallet ha företrÀde framför exempelvis ofredande och förolÀmpning. Om agerandet samtidigt uppfyller rekvisiten för ett brott med strÀngare straffskala Àn psykiskt vÄld, bör domstolen i stÀllet döma sÀrskilt för det allvarligare brottet.

Ìę

Ìę

Psykiskt vÄld i förhÄllande till befintliga straffbestÀmmelser

Typ av beteende Lagen om psykiskt vÄld Att jÀmföra med befintlig lagstiftning Centrala skillnader
Hot Otillbörligt hot – behöver vara allvarligt menat, men inte nödvĂ€ndigtvis hot om brottslig gĂ€rning
Ìę
Olaga hot
(4 kap. 5 § BrB)
Olaga hot krÀver hot om brottslig gÀrning eller nÄgot som framkallar allvarlig rÀdsla. Otillbörligt hot kan vara bredare och omfatta fler typer av hot som inte nÄr upp till den nivÄn.
Ìę
°Ő±čĂ„ČÔČ” °Ő±čĂ„ČÔČ” som en del av ett mönster – att styra eller kontrollera den utsatta
Ìę
Olaga tvÄng
(4 kap. 4 § BrB)
Olaga tvÄng krÀver ett tydligt orsakssamband mellan hot/vÄld och den handling som framtvingas. Psykiskt vÄld kan bestÄ av mer lÄgintensiv, upprepad kontroll utan ett enskilt tydligt tvÄngstillfÀlle.
Ìę
°­°ùĂ€ČÔ°ìČÔŸ±ČÔČ”Čč°ù Samlingsbegrepp för nedsĂ€ttande, förödmjukande eller nedvĂ€rderande beteenden
Ìę
čóö°ùŽÇ±ôĂ€łŸ±èČÔŸ±ČÔČ”
(5 kap. 3 § BrB)
čóö°ùŽÇ±ôĂ€łŸ±èČÔŸ±ČÔČ” avser en enskild gĂ€rning som krĂ€nker sjĂ€lvkĂ€nsla/vĂ€rdighet. Psykiskt vĂ„ld omfattar ofta upprepning och mönster av krĂ€nkningar.
Ìę
NedsÀttande uppgifter Del av psykiskt vÄld om det anvÀnds för att bryta ned eller kontrollera
Ìę
čóö°ùłÙČč±ô
(5 kap. 1 § BrB)
čóö°ùłÙČč±ô krĂ€ver att uppgiften Ă€r Ă€gnad att utsĂ€tta nĂ„gon för andras missaktning. Psykiskt vĂ„ld kan ske utan att spridas till andra (t.ex. inom nĂ€ra relation).
Ìę
HÀnsynslöst beteende Upprepade krÀnkningar, trakasserier eller kontroll Ofredande
(4 kap. 7 § BrB)
Ofredande krÀver att beteendet kÀnnbart krÀnker friden, ofta genom enskilda eller upprepade handlingar. Psykiskt vÄld kan vara mer subtilt och svÄrare att nÄ upp till denna tröskel.
Ìę
Övervakning eller kontroll SpĂ„rning, begrĂ€nsning av rörelsefrihet, kontroll av kontakter Kan omfattas av ofredande eller olaga förföljelse Psykiskt vĂ„ld fĂ„ngar kontroll som fenomen. StraffrĂ€tten krĂ€ver ofta mer konkreta och avgrĂ€nsade handlingar.

Fördjupning i lagstiftningen

HÀr finns regeringens promemoria och proposition om den nya straffbestÀmmelsen om psykiskt vÄld. Dokumenten beskriver bakgrunden till lagÀndringen och hur lagen Àr utformad.

Kontakta Barnafrids medarbetare om psykiskt våld mot barn och unga