һ±¾µÀ

I ett forskningsprojekt finansierat från Vetenskapsrådet har forskare från LiU och KTH undersökt hur STEM-undervisning kan göras verklighetsbaserad. Huvudresultaten av forskningen sammanfattas i tre steg.

Projektet "Ämnesintegrering för verklighetsbaserad undervisning. Modeller och modellering som grund för en autentisk STEM*-undervisning i Sverige" har två delstudier, med följande huvudfrågeställningar: I vilken utsträckning kan modeller och modellering användas för att utveckla en autentisk, integrerad STEM-undervisning i skolan, enligt forskningslitteratur och internationella experter? (Studie 1) I vilken grad kan ingenjörsdesignprojekt med modeller och modellering som genomförs i gymnasieskolans teknikprogram åstadkomma autentisk, integrerad STEM-undervisning? (Studie 2)

Hur får vi undervisningen att fungera?
Charlotta bär en röd tröja och Jonas en blommig t-shirt. Katarina Render
Charlotta Nordlöf och Jonas Hallström

Forskningsprojektet har visat att autentisk, integrerad STEM-undervisning kräver mer än en tvärvetenskaplig idé för att fungera. Lärare behöver få till ett medvetet och aktivt samspel mellan ämnesdjup hos vart och ett av STEM-ämnena och relevansen av undervisningen för verkligheten utanför skolan, något som till exempel kan stödjas av modeller, modellering och designprojekt. Ett centralt resultat från projektet är därför att integrerad STEM-undervisning bara blir meningsfull när lärare och elever arbetar med de centrala kunskaperna i vart och ett av STEM-ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, samtidigt som de också arbetar över ämnesgränserna. Vår forskning visar att även om denna balansgång är utmanande så är den central för att kunna få till autentiskt lärande inom STEM-undervisning.

Tre steg och ämnesexpertis

Undervisningen inom STEM i skolan kan därmed utvecklas genom att, för det första, integrerad STEM-undervisning inte genomförs enbart av generalister; den kräver lärare eller lärarlag med ämnesexpertis och förmåga att samarbeta över ämnesgränser. När lärare planerar STEM projekt behöver de därför ta hänsyn till undervisningens syfte. Det kan vara utmanande att både uppnå ämnesmässigt djup och verklighetsrelevans, samtidigt som man också når ämneskunskaper på en nivå som motsvarar läroplanen. I till exempel ett ingenjörsdesignprojekt kan det därför vara lämpligt att välja lärandestrategi och önskade lärandemål redan när undervisningen planeras. För det andra bör modellering i ingenjörsdesignprojekt ses som centrala kunskaper för STEM-undervisning, inte bara som stödjande verktyg, eftersom de kan ge elever möjlighet till undersökande arbetssätt och problemlösning förankrat i verkligheten. För det tredje behöver lärare också stöd i att känna igen när de ska fokusera undervisningen på det ämnesspecifika och när de ska överbrygga ämnesgränser och uppnå autenticitet.

Forskarna som drivit projektet är Jonas Hallström, professor och forskningsledare vid TekNaD, Charlotta Nordlöf, biträdande universitetslektor och föreståndare för CETIS, Per Norström, universitetslektor vid KTH och Konrad Schönborn, professor och forskningsledare för visuellt lärande och kommunikation på LiU.