Med 26 års erfarenhet som lärare inom grundskola och gymnasium, inklusive roller som förstelärare, handledare och speciallärare, har Pernilla Hagmyr en tydlig målbild: att göra
teknikämnet relevant, begripligt och inspirerande för alla elever. Pernilla har undervisat på Hagsätraskolan i nio år och är nu mentor för en åk 8 och undervisar i Teknik i åk 5–9.
Väck intresse för teknik – vad är viktigt?
–Jag menar att nyfikenhet, kreativitet och intresse behöver väckas. Att elever blir medvetna om, och får en förståelse för hur viktigt och hur användbart teknikämnet är och att tekniskt kunnande har en stor betydelse i dagens samhälle, att tekniskt kunnande kan stödja dem i framtida teknikval och beslut i deras vardag och i framtiden. De behöver lära sig om programmering, och få en insyn i att programmering finns praktiskt taget överallt i samhället och i alla yrkesgrupper, såväl om man arbetar i sjukvården eller något annat yrke. Vi besöker även Yrkesmässan varje år i Stockholm, för kännedom om olika yrken och hur de genomsyras av tekniskt kunnande.Ìý
Varierad undervisning som engagerar
Under flera år har man uppnått goda resultat i teknikundervisningen på Hagsätraskolan. Pernilla berättar att när hon frågar elever varför de gillarÌýTeknik är ett av svaren att de upplever att de får uttrycka sig på olika sätt. Undervisningen är varierad, de får till exempel redovisa sina kunskaper genom att spela in en pitchfilm om sitt projekt, de får utgå mycket ifrån egna tankar, intressen och erfarenheter när de gör konstruktionsarbeten som prototyper.Ìý
–När eleverna beskriver känslan av att de får vara med och påverka framtiden, och att det känns meningsfullt blir jag glad, säger Pernilla. De berättar också att varierande upplägg
under lektionerna är avgörande för intresset, som när de får skapa protoryper utifrån egna idéer, arbeta i grupp och diskutera lösningar, använda digitala verktyg som Tinkercad för
3D-modellering. Pernilla berättar att andra positiva inslag är att delta i tekniktävlingar, med externa aktörer såsom Tekniska museet – eleverna menar att det gör ämnet mer spännande och roligt. Detta gör att undervisningen upplevs meningsfull och verklighetsnära. Uppgifter får en tydlig mottagare som ökar motivationen.Ìý
–Vi deltar i Tänk Tech-tävlingen varje år med åk 8 och projektet ”Tekniska on Tour” med åk 6. Att de får skicka in bidrag och att en mottagare ska titta på deras verk sporrar dem, säger de. Uppgifterna känns mer på riktigt och i verkligheten.
Problemlösning i centrum
–Eleverna uttrycker vikten av att lära sig lösa problem, och att få träna sin problemlösningsförmåga.Ìý
–De menar att de får använda sin fantasi och kreativitet i stor utsträckning på lektionerna, att det är roligt och ett bra sätt att lära på. Här utvecklar de saker och gör behovsanalyser inför framtiden, förutspå och prova sig fram. Att göra misstag och prova igen, det handllar inte om rätt eller fel, det här arbetsprocessen som räknas. Arbetet är inte förutsägbart och förutbestämt, utan slutprodukten utvecklas över tid, det känns lättsamt och ger nyfikenhet. Vi pratar mycket om att detta är ett sätt att lära sig utveckla nya tekniska lösningar på en högre nivå. De upplever att läraren mer fungerar mer som en handledare, som coachar och vägleder dem medÌýproblemlösningsstrategier. Att tränaÌýpå att göra egna problemformuleringar och behovsanalyser utifrån egna idéer ökar initiativförmågan och handlingskraften. Ibland låter vi eleverna ta del av varandras arbeten och utvärdera varandras olika tekniska lösningar. Det ökar ytterligare lärandet genom att lära av varandra, märker jag. Jag vill fungera som en handledare och stötta eleverna i att formulera problem, testa lösningar och ompröva idéer.Ìý
Några av punkterna jag vill visa är:
• uppmuntra kreativitet och egna idéer
• se misstag som en naturlig del av lärandet
• lägga fokus på processen snarare än enbart resultatet
Klassrumsmiljön gör skillnad
Hagsätraskolan har en fantastisk och välsorterad tekniksal anpassad för ämnet på många sätt. Här finns ett stort utbud av konkret material och teknisk utrustning som är uppbyggd under flera år.
– Salen är avsedd endast för tekniklektioner. Där finns bland annat flera olika robotar såsom Legorobotar och Spike-programmering, BitBotbilar och microbit-programmering, elmotorer, elektromagneter, generatorer, borrmaskiner, diverse verktyg, 3D-skrivare, hydrauliska och pneumatiska styrsystem som används vid styr- och reglerteknik. Vi har även byggt upp ett lager med olika elektronikkomponenter, färgsensorer, avståndssensorer för att öka förståelsen för hur olika tekniska föremål fungerar och ser ut inuti. Vi har till exempel plockat isär hårddiskar, projektorer, datamus med mer och undersökt innehållet och lärt oss vad de olika komponenterna heter och hur de fungerar. Vi har sparat många fina gamla elevarbeten som täcker hyllplan, det ger också en inspirerande klassrumsmiljö!
–Eleverna ska känna att det är en tillåtande klassrumsatmosfär där de känner sig sedda, bekräftade och vågar göra fel, känner sig trygga i att öppet reflektera, diskutera och ställa frågor till läraren och inför gruppen. Att elever bemöts med respekt är en viktig faktor som ökar lärandet. Även att de får uppleva att det finns höga förväntningar på dem. Det är arbetsprocessen som räknas, ju fler förbättringar och ändringar och ytterligare tekniska lösningar du utarbetar i ditt projekt, desto bättre är det och desto mer kan du dokumentera i din tekniska rapport. Det är viktigt att elever vågar omprova flera gånger och får möjlighet att utveckla och träna sin kreativitet.Ìý
Språk och begrepp
Språket och att behärska tekniska begrepp kan vara utmanande. Då arbetar vi mycket språkförberedandeÌýÌýmed olika lässtrategier, tar hjälpav generativ AI, tar hjälp av filmer,
vi hjälper elever dela upp språket i mindre bitar och synonymer, använder mycket visuellt stöd, memory, Kahoot och andra spel för att befästa begreppsförståelsen. Vi kan till exempel ha elever som kommer in i skolan i åk 7, 8 eller 9 och som kanske inte kan ett enda ord svenska eller engelska, eller kanske inte kan läsa eller aldrig gått i skolan. Det kan vara lite utmanande och då behöver vi tänka utanför boxen.
Oreflekterat görande
En av utmaningarna är att undvika ett oreflekterat görande så långt det går i det praktiska arbetet. Här poängterar Pernilla vikten av att elever arbetar med konkret material för att ta åt sig teoretisk kunskap, men att det såklart i görandet hela tiden finns återkopplingar ifrån eleverna, där de sätter ord på tekniska begrepp. Det vill säga ett reflekterande över deras praktiska arbete med teoretiska begrepp. Det är alltså med andra ord viktigt att säkerställa, och att kontinuerligt ta reda på om eleverna ges möjligheter i att reflektera och diskutera med hjälp av relevanta teorier och begrepp under pågående praktiskt arbete.Ìý
Undervisa nära elevernas verklighet
Pernilla avslutar med att dela med sig av erfarenheter och tips. Planeringen utgår ofta från vardagsnära case och elevernas egna erfarenheter. Undervisningen är:
• differentierad – uppgifter på olika nivåer
• språkutvecklande – fokus på begrepp och resonemang
• interaktiv – elever lär av varandra och ger responsÌý
Vardagsnära case på rätt nivå fungerar bra, att arbeta praktiskt och att utgå från elevernas intressen. Jag menar att det är värdefullt att ta hjälp från en extern aktör som mottagare för elevernas arbeten. Det sporrar dem vill jag säga. Koppling till STEM är tydlig genom Tekniska museets satsningar och här ser jag resultaten av det.
Teknik en väg in i framtiden
När elever får arbeta kreativt, praktiskt och tillsammans med andra, samtidigt som de ser kopplingen till samhället och framtida yrken, växer både motivation och förståelse.
Teknikämnet blir då inte bara ett skolämne – utan ett verktyg för att förstå och påverka världen.