Ingrid fick för drygt 20 år sedan själv se och uppleva hur sjukdom kan slå sönder tillvaron för den som drabbas och påverkar en hel familj. Hon förstod att det är bara genom envist och ambitiöst forskningsarbete som vi kan hitta botemedel mot växande folksjukdomar som njursvikt och psoriasis och startade därför Ingrid Asp stiftelser. Ingrid ägnar idag stor del av sin tid åt stiftelserna genom att sprida information om sjukdomarna och inspirera andra till att vilja vara med och bidra. Ingrid är mycket engagerad i det forskningsarbete som utförs och hon står i kontinuerlig kontakt med forskarna.
”Forskning kostar och det är viktigt att vi kan fortsätta samla in medel. Jag kan inte tänka mig ett bättre ändamål, låt oss göra det för våra barn och ungdomars skull” säger Ingrid Asp.
Protein kan ge svaret pa虋 psoriasisga虋tan
Vad a虉r det som orsakar den obotliga sjukdomen psoriasis? Ett litet och ganska oka虉nt protein kan vara nyckeln till ga虋tans lo虉sning.
Charlotta Enerba虉ck, hudla虉kare och docent, kom till Linko虉ping 2009. Hon hade med sig en biobank med prover fra虋n ett tusental psoriasispatienter som samlats in under hennes tid pa虋 Sahlgrenska akademin i Go虉teborg. Det gjorde att forskningen kunde komma igång direkt. Nu har hon byggt upp en forskargrupp med fem medarbetare som underso虉ker tre olika spa虋r. Ett av dessa spår a虉r proteinet psoriasin. Proteinet uppta虉cktes 1995 och bildas i kroppen fo虉r att skydda celler na虉r de blir angripna av fria syreradikaler. Samtidigt bidrar det till en snabb celldelning och troligen ocksa虋 nybildning av blodka虉rl – tva虋 fo虉rutsa虉ttningar fo虉r att psoriasis ska uppsta虋. Nu underso虉ker forskargruppen hur man kan ha虋lla tillbaka proteinet, kanske med kemiska a虉mnen eller genom att sla虉cka ut vissa gener.
De tva虋 andra spa虋ren a虉r cykotiner och genetiska avvikelser. Cykotiner a虉r de signala虉mnen som orsakar den kraftiga hudin ammationen hos psoriasispatienter. Forskarna studerar vad som ha虉nder na虉r de kommer ut i blodomloppet och om de kan bidra till fo虉ljdsjukdomar. De underso虉ker ocksa虋 hur genetiska avvikelser pa虋verkar uppkomst och utveckling av psoriasis.
I dag lider 300 000 svenskar av sjukdomen. A虉n sa虋 la虉nge fa虋r de no虉ja sig med lindrande behandlingar med D-vitamin, cortison, ljus och la虋ga doser av cellgift. Pa虋 senare tid har det tillkommit dyra sa虋 kallade biologiska la虉kemedel, men inget av detta kan bota psoriasis.
Ba虉ttre behandling fo虉r njursjuka
Donationen från Ingrid Asp stiftelse innebar att universitetet kunde rekrytera sin fo虉rsta professor i a虉mnet njurmedicin. Rekryteringen av en kvalifcierad professor tog tid, men i december 2010 tilltra虉dde Ma虋rten Segelmark den nyinra虉ttade professuren. O虉kade kunskaper om njursjukdomar och ba虉ttre mo虉jligheter till behandling a虉r ma虋let med hans forskning.
”Njursjukva虋rden kan delas in i tre omra虋den: sta虉lla diagnos och behandla, ta hand om patienter med sviktande njurfunktion och ta hand om dem vars njurar inte fungerar alls. Jag ro虉r mig inom det fo虉rsta omra虋det och underso虉ker sjukdomsgruppen glomerulonefrit, som i princip a虉r en in ammation i njuren. Inflammationen beror inte pa虋 bakterier utan pa虋 att kroppens eget immunfo虉rsvar va虉nder sig mot njurarna, sa虋 kallad autoimmun sjukdom. Ofta ga虋r den att behandla om den uppta虉cks i tid. Min forskning ga虋r ut pa虋 att ba虋de fo虉rsta虋 hur sjukdomen uppkommer och hitta sa虉tt att diagnostisera och behandla den”, sa虉ger Ma虋rten Segelmark.
Njursjukdomar a虉r vanligare a虉n ma虋nga tror. Man ra虉knar med att uppemot tio procent av befolkningen har na虋gon form av kronisk njurskada eller njursjukdom. Majoriteten av dessa a虉r a虉ldre som har en nedsa虉ttning till fo虉ljd av na虋gon av folksjukdomarna diabetes, ho虉gt blodtryck eller åderförkalkning.