Foto Magnus JohanssonStudenterna fÄr en idé: en direktbuss mellan LiU:s tre campusomrÄden. StudentkÄrerna börjar tillsammans jobba för att busslinjen ska bli verklighet. Universitetsledningen hakar pÄ. Varför ska just vÄra studenter drabbas av extra reskostnader? Vi betalar!
Avtal skrivs och 2002 invigs Campusbussen. Studenter Äker gratis, medarbetare som reser i tjÀnsten likasÄ. Nu slipper LiU dubblera kurser och lÀrarinsatser och studenterna fÄr lÀttare tillgÄng till hela universitetets utbud.
Alla nöjda och glada? Nej, inte riktigt. Ăr den hĂ€r konkurrensen verkligen laglig? undrar Ăstgötatrafiken nĂ€r universitetet vĂ€ljer att sjĂ€lva driva linjen med en annan entreprenör.
Det blir polisanmĂ€lan och prorektor Christer Knuthammar, som Ă€r den som har skrivit under avtalet, kallas till förhör. âProrektor polisanmĂ€ldâ, stĂ„r det pĂ„ löpsedlarna, han kallas för â62-Ă„ringenâ i pressen och spekulerar i om han ska bli buren in pĂ„ SkĂ€nningeanstalten av tacksamma studenter.
Men nÄgot Ätal vÀcks aldrig och ett par miljoner resor senare Àr Campusbussen en institution som mÄnga, mÄnga studenter har anvÀnt och anvÀnder sig av. De kan lÀsa kurser i bÄda stÀderna, ha sin handledare pÄ en annan ort eller bo i en stad och plugga i en annan. Och rÀttsvÀsendet har inga synpunkter.
