Snöröjning och liknande aktiviteter, sÄsom sandning, saltning etcetera, Àr viktiga för att samhÀllet ska fungera bra Àven vintertid, men utgör svÄra optimeringsproblem. I vilken ordning ska gatorna tas? Vilket fordon ska ta hand om vilken gata? Hur ska fordonen köra? Vid vilken tidpunkt kan man rÀkna med att en viss gata Àr röjd?
Lösningar för snöröjningsproblem
Det finns mÄnga komplicerande detaljer. Exempelvis finns det olika typer av vÀgar som kan röjas av olika typer av fordon. Cykel- och gÄngvÀgar kan inte röjas av större fordon, speciellt om det finns tunnlar, utan krÀver mindre, specialiserad fordon. Dessutom finns busshÄllplatser, korsningar, vÀndplatser med mera som krÀver extra arbete.
Det Àr till och med svÄrt att formulera optimeringsproblemet som en matematisk modell. Det finns liknande modeller inom omrÄdet ruttplanering, och de innehÄller i vissa fall tid, men vanligtvis tillÄts inte ett fordon att ÄtervÀnda till en plats flera gÄnger, nÄgot som mÄste ske vid snöröjning.
Det fullstÀndiga problemet Àr mycket komplicerat och svÄrt att lösa optimalt inom rimlig tid. Ett möjligt angreppssÀtt Àr att dela upp optimeringen, sÄ att man först bestÀmmer vilket omrÄde varje fordon ska röja, och dÀrefter bestÀmmer hur fordonen ska köra. Dessa beslut pÄverkar varandra, sÄ nÀr man vet rutterna för varje fordon kan man behöva göra om gatuallokeringen.
GPS-data kan hjÀlpa till
Möjligheten att inhÀmta indata till modellen har drastiskt förbÀttrats pÄ senare tid. Digitala kartor (sÄsom OpenStreetMap) finns att tillgÄ pÄ nÀtet. Fordon utrustas i allt högre grad med GPS-enheter, sÄ att man i efterhand kan analysera turerna och fÄ en bÀttre uppfattning om hur lÄng tid de olika uppgifterna tar. Tidigare har dessa uppgifter behövt matas in för hand, vilket har förhindrat anvÀndande av optimering i mÄnga fall.
PÄgÄende forskning
Det som hÀr beskrives, inklusive tillÀmpningar pÄ andra serviceuppgifter i stadsnÀt, Àr pÄgÄende forskning vid avdelningen för TillÀmpad matematik (TIMA).
