Redan pÄ tidigt 70-tal beskrev Marshall H Klaus och John H Kennell att perioden direkt efter födelsen Àr viktig för utvecklingen av en god anknytning mellan mor och barn. Klaus och Kennell beskrev olika beteende som var viktiga för att frÀmja anknytningen mellan mor och barn. SÄdana beteende inkluderar beröring, hud-mot-hud kontakt, ögonkontakt och att trösta barnet.
NÀr de för tidigt födda barnen föds separeras de ofta frÄn sin mamma för att vÄrdas i kuvös för att fÄ vÀrme och fukt. Förlust av förÀldrarnas nÀrhet Àr en av de mest potenta stressfaktorerna tidigt i livet. Exempelvis har spÀdbarn som upplevt kÀnslomÀssig försummelse under sin uppvÀxt pÄvisbara förÀndringar i stressystemet (HPA axeln) och ökade nivÄer av stresshormonet kortisol vilket leder till kognitiva problem.
En ÄterhÀmtning av stressystemet krÀver att barnet upplever trygghet, d.v.s. har en nÀra relation med en konstant och lyhörd vÄrdgivare som kan förstÄ och bemöta dess signaler. Hud-mot-hud vÄrd eller kÀngurumetoden, innebÀr att det för tidigt födda barnet vÄrdas hud mot hud i en upprÀtt position pÄ förÀlderns bröst, alternerande mellan förÀldrarna dygnet runt istÀllet för i kuvösen. Forskning om kÀngurumetoden visar att det Àr en sÀker metod att anvÀnda pÄ barn som Àr mÄttligt för tidigt födda, att det frÀmjar amning och gör att barnet Àr lugnare och sover mer.
Det övergripande syftet med denna studie Àr att studera om kÀnguruvÄrd dygnet runt Àr applicerbart och till barnets och familjens fördel i en högteknologisk neonatalvÄrdsmiljö i Sverige.
Metod: prospektiv randomiserad studie i kombination med bearbetning av kvalitativa data.
