Sverige och Norge har den högsta Äldersjusterade incidensen av höftfrakturer i vÀrlden. Cirka 18 000 svenskar drabbas av höftfrakturer Ärligen. Dessa patienter krÀver en omfattande vÄrd och Àr dÀrför en resurskrÀvande patientgrupp. Ofta Àr det Àldre och multisjuka patienter som drabbas.
Det finns data som tyder pĂ„ att det Ă„rliga antalet höftfrakturer kommer fördubblas mellan Ă„r 2002 och 2050. För den enskilde patienten som drabbas av en höftfraktur innebĂ€r det stort lidande, funktionella handikapp och ökad risk till för tidig död.Â
Denna studie Àr en registerstudie dÀr vi kommer anvÀnda oss av data hÀmtad frÄn .
Syftet med studien Ă€r att undersöka huruvida vĂ„rdkedjan för höftfrakturer, specifik behandling och postoperativ vĂ„rd, kan pĂ„verka utgĂ„ngen för dessa patienter. Vilka faktorer Ă€r mest betydelsefulla för dödligheten pĂ„ kort (30 och 90 dagar) och lĂ„ng (1 Ă„r) sikt?Â
De vetenskapliga hypoteser som ligger till grund för projektet Àr:
- à lder, ASA-klass, tid frÄn operationsanmÀlan till operation och kirurgi utförd pÄ jourtid (kvÀllstid, nattetid och helger) Àr oberoende variabler kopplade till dödlighet pÄ bÄde kort (30d) och lÄng (365d) sikt efter höftkirurgi.
- Det finns ingen skillnad i kort- (30d) och lÄngtidsmortalitet (365d) efter operation av höftfraktur beroende pÄ vilken region patienten opereras pÄ, efter korrigering av patientrelaterade faktorer.
- Det finns ingen skillnad i patientutfall efter höftoperation beroende pÄ vilket sjukhus patienten opereras pÄ.
- Patienter som stannar lÄng tid pÄ postoperativ enhet och patienter som hamnar pÄ intensivvÄrdsavdelning efter höftoperation Àr förknippade med ett dÄligt utfall sett till mortalitet.
Genom att undersöka dessa faktorer hoppas vi kunna minska lidande och samtidigt öka kostnadseffektiviteten inom vÄrden.
