鈥� Vi ska f枚rebygga, vi ska hitta och vi ska behandla skadorna. Alla kvinnor ska k盲nna sig trygga med att f枚da barn.
S氓 盲r det inte idag.
Eva Uustal 盲r 枚verl盲kare p氓 Universitetssjukhuset i Link枚ping och expert p氓 f枚rlossningsskador. Hon 盲r ocks氓 ledande i det nationella arbetet med att lyfta fram sjukv氓rdens brister p氓 omr氓det och att 氓tg盲rda dem. P氓 Kvinnokliniken i Link枚ping utf枚r hon varje 氓r hundratals operationer p氓 kvinnor som f氓tt skador under sina f枚rlossningar. Det kan handla om sv氓ra bristningar, i de allvarligaste fallen skadas 盲ndtarmens slutmuskel som leder till analinkontinens om ingen operation g枚rs. Tre procent r氓kar ut f枚r den typen av skada. Cirka 80 procent av f枚rstf枚derskorna f氓r skador i mellang氓rdens muskelf盲sten som beh枚ver sys.
H枚rt h氓rresande historier
Parallellt med det handfasta operationsarbetet och samtalen med mammorna driver hon forskningsprojekt d盲r hon systematiserar skadorna s氓 att kunskapen kring dem ska v盲xa b氓de nationellt och internationellt.
鈥� Jag har h枚rt h氓rresande historier om hur kvinnor blivit bem枚tta i v氓rden. 鈥滾ite f氓r man r盲kna med鈥� 盲r en vanlig kommentar, 盲ven fr氓n l盲kare och barnmorskor. D氓 kan det handla om allvarliga skador i kvinnans underliv som ger henne livsl氓nga besv盲r med kiss och bajs, sm盲rtor och d氓ligt sexliv.
Kvinnorna har st氓tt ensamma mot en ovetande eller of枚rst氓ende omv盲rld, ofta fyllda med skuld och skam. Hur 盲r det m枚jligt att f枚rlossningsskador i v氓r moderna, j盲mst盲llda tid fortsatt att negligeras och tystas ner?
Stort m氓tt av skam
鈥� Det handlar fortfarande om ett stort m氓tt av skam, tyv盲rr. Skam hos personalen f枚r att de inte lyckats f枚rebygga skadan eller f枚r att de inte vetat exakt vad de skulle g枚ra. Den f枚dande kvinnan har kunnat k盲nna skam f枚r att hon blev en 鈥漵氓n鈥� som fick en skada. Eller lagt skulden p氓 sig sj盲lv f枚r att hon inte tr盲nat knip枚vningar tillr盲ckligt mycket, n盲r det kanske varit muskelf盲sten som brustit och gjort det om枚jligt att knipa.
Eva Uustal s盲ger att hon blir m枚rkr盲dd n盲r hon t盲nker p氓 hur det varit. Ljuspunkten 盲r att v氓rden under de senaste decennierna blivit b盲ttre. Kvinnor som f枚dde barn under 1980- och 90-talet, till exempel, fick fler och allvarligare bristningar 盲n de som f枚der idag.
鈥� D氓 fanns en trend fr氓n USA att kvinnor skulle 鈥澝a sina egna kroppar鈥� och f枚da fram barnet utan aktiv hj盲lp fr氓n barnmorskan. Det ledde till att kvinnorna inte alltid fick den v盲gledning som beh枚vs. Idag har barnmorskorna en mer aktiv och kommunikativ roll, och det l氓ngsamma framf枚dandet betonas f枚r att undvika allvarliga bristningar.
Eva Uustal 盲r m氓n om att betona att de flesta f枚rlossningar sker utan komplikationer. Men kunskapen om hur till exempel bristningar i kvinnans underliv ska 氓tg盲rdas p氓 l盲ngre sikt 盲r oj盲mnt f枚rdelad 枚ver landet, vilket inneb盲r stora variationer i dagens v氓rd.
鈥� 脰sterg枚tland 盲r b盲st. V盲stmanland 盲r v盲rst.
V盲ljer kejsarsnitt
Under de senaste 氓ren har f枚rlossningsskador hamnat mer i fokus i media. Eva Uustal menar att uppm盲rksamheten bland annat beror p氓 att kvinnorna sj盲lva h枚rs mer, till exempel p氓 sociala medier, och att de i st枚rre utstr盲ckning g氓tt ut i medier och modigt ber盲ttat om sina skador. Kanske skammen h氓ller p氓 att avta?
Parallellt med uppm盲rksamheten p氓 f枚rlossningsskador 枚kar, inte ov盲ntat, antalet kvinnor som v盲grar f枚da vaginalt. De v盲ljer kejsarsnitt.
鈥� Danderyd 盲r ett tydligt exempel. H盲r 盲r kejsarsnittsfrekvensen h枚gst i Sverige. Kvinnorna vill inte riskera framfall, de vill forts盲tta kunna springa marathon.
Men kejsarsnitt 盲r ingen v盲g att g氓, po盲ngterar Eva Uustal. Ingreppet kan leda till ett f枚rs盲mrat immunf枚rsvar hos barnet, amningsst枚rningar och sammanv盲xningar i buken. Kommande graviditeter kan bli komplicerade.
S氓 vad 盲r d氓 l枚sningen om kvinnorna inte k盲nner sig trygga med att f枚da vaginalt och kejsarsnitt inte heller 盲r ett alternativ?
Det finns bara en v盲g att g氓, menar Eva Uustal.
鈥� F枚rlossningsv氓rden m氓ste utformas s氓 att kvinnorna k盲nner tilltro till den. Samtliga kvinnor b枚r unders枚kas noga efter f枚rlossningen. Alla m氓ste bli respekterade och lyssnade till n盲r de s盲ger att de har problem i underlivet. De m氓ste f氓 r盲tt information och kunna lita p氓 att det finns en plan f枚r vad som ska g枚ras om de har skador, och att skadorna g氓r att r盲tta till.
Internationellt f枚red枚me
F枚r n氓gra 氓r sedan tog hon d盲rf枚r initiativ till att g枚ra nationella uppf枚ljningar av hur det g氓tt f枚r kvinnor som f氓tt st枚rre f枚rlossningsbristningar. Sedan 2014 finns det nationella Bristningsregistret som nu bidrar till 枚kad kunskap om hur skadorna ska kunna undvikas, och hur de ska behandlas.
Hon 盲r ocks氓 med och skapar ett webbaserat utbildningsprogram d盲r de senaste r枚nen om f枚rlossningsskador presenteras, och bygger upp nationella riktlinjer f枚r f枚rlossningsv氓rden s氓 att den blir j盲mlikt s盲krare 枚ver hela landet. Och hon arbetar f枚r att Kvinnokliniken i Link枚ping ska bli ett nationellt centrum kring f枚rlossningsv氓rd.
F枚r Eva Uustal, 57 氓r, 盲r det ett personligt m氓l att uppr盲tta tilltron till f枚rlossningsv氓rden innan hon g氓r i pension.
鈥� S氓 jag kan inte sluta jobba 盲n p氓 ett bra tag, s盲ger hon halvt p氓 sk盲mt, halvt p氓 allvar.
Hon har ett m氓l till, f枚r 枚vrigt.
鈥� Jag vill se till att vi att vi blir ett internationellt f枚red枚me och att v氓rt arbetss盲tt f氓r spridning internationellt. Trots v氓ra brister ligger Sverige faktiskt redan idag i framkant.
Foto: Anna Nilsen
