Vid epilepsi 盲r vissa nervceller 枚veraktiva, vilket kan leda till olika typer av epileptiska anfall. De flesta traditionella l盲kemedlen mot epilepsi blockerar funktionen hos natriumkanaler, f枚r att s盲nka retbarheten i cellerna och minska hur mycket nervsignaler nervcellerna skickar.
鈥� Vi letar efter substanser som ist盲llet 枚ppnar kaliumkanalerna. 脰ppnar man kaliumkanalerna d盲mpar man nervcellernas aktivitet, vilket fungerar som en typ av broms i nervsystemet, s盲ger Fredrik Elinder, professor vid Institutionen f枚r klinisk och experimentell medicin.
Projektledare Nina Ottosson och professor Fredrik Elinder utvecklar nya l盲kemedel mot epilepsi. Foto: Susanna L枚nnqvist.Natrium- och kaliumkanaler 盲r s氓 kallade jonkanaler, specialiserade protein som sitter i cellernas yttre membran och bildar porer som kan sl盲ppa igenom eller h氓lla tillbaka joner. Hur joner str枚mmar in och ut i nervceller utg枚r grunden f枚r den elektriska retbarheten som k盲nnetecknar nervsystemet. Vanligaste s盲ttet att blockera natriumkanalen 盲r att t盲ppa till 枚ppningen i kanalen. Fredrik Elinder och projektledare Nina Ottosson fokuserar ist盲llet p氓 andra delar av kaliumkanalen 盲n dess por. De har identifierat andra st盲llen p氓 kaliumkanalen d盲r vissa substanser de unders枚ker kan binda in och verka f枚r att 枚ppna kanalen.
Grundligt f枚rarbete
Antagningsprocessen till DDD-plattformen innebar en noggrann genomg氓ng av projektets olika delar och bed枚mningar av risker och genomf枚rbarhet. Dissekeringen av projektet som DDD gjort ser Nina Ottosson som positiv:
鈥� Arbetet DDD har lagt ner och handlingsplanen de tog fram kan vi nu anv盲nda 氓tminstone tv氓 氓r fram氓t. Ans枚kan innebar ett stort arbete f枚r oss ocks氓, allt fr氓n att ta fram en strategisk kommersialiseringsplan till att tillsammans med experter p氓 DDD f枚rs枚ka f枚rutse b氓de farmakologiska effekter och toxikologiska risker med v氓ra substanser, s盲ger Nina Ottosson.
DDD-plattformen kan erbjuda hj盲lp i olika faser av l盲kemedelsutvecklingen som ligger pre-kliniskt, innan l盲kemedlet ska ut i kliniska pr枚vningar och testas p氓 m盲nniskor. V盲gen fram till kliniska pr枚vningar 盲r l氓ng i b氓de tid och resurser. Innan kliniska pr枚vningar kan b枚rja ska projektet kunna visa att konceptet h氓ller, och fram till dess kan DDD erbjuda sina expertkunskaper och resurser.
鈥� En substans ska testas p氓 m氓nga olika s盲tt innan kliniska pr枚vningar b枚rjar: hur den binder in, hur den bryts ner och beter sig i kroppen. Vi f氓r stor hj盲lp med praktiska f枚rs枚k i det f枚rloppet av kemister, farmakologer och toxikologer, men 盲ven med viktiga strategiska beslut och patentfr氓gor, ber盲ttar Nina Ottosson.
鈥� P氓 det strategiska planet kan de ocks氓 hj盲lpa till med vad som b枚r g枚ras f枚r att intressera framtida investerare. Det 盲r l盲tt h盲nt att man fokuserar p氓 den experimentella delen i projektet och utan inl盲gg fr氓n DDD kanske vi inte alls har svarat p氓 fr氓gor som investerare fram枚ver vill ha svar p氓, s盲ger Fredrik Elinder.
Samtidigt g枚r antagningen till plattformen det m枚jligt att g枚ra de prekliniska testerna inom akademin, och att behovet av att engagera externa finansi盲rer senarel盲ggs.
鈥� Tack vare st枚det beh枚ver vi inte fokusera p氓 att leta investerare i det h盲r tidiga skedet av projektet, n氓got vi annars skulle ha varit tvungna till f枚r att kunna g枚ra m氓nga av de pre-kliniska f枚rs枚ken 枚verhuvudtaget, s盲ger Nina Ottosson
Mot kliniska pr枚vningar
De flesta experterna som ing氓r i och jobbar f枚r DDD har en bakgrund inom l盲kemedelsindustrin. Ottosson och Elinder 盲r 枚verens om att b氓da tankes盲tten, b氓de det akademins och industrins, beh枚vs f枚r l盲kemedelsutveckling.
鈥� Jag tror att det akademiska angreppss盲ttet och friheten 盲r v盲ldigt bra n盲r vi f枚rs枚ker f氓 fram nya l盲kemedel. Samtidigt 盲r l盲kemedelsindustrins kompetens och erfarenhet ov盲rderlig f枚r oss om vi skall lyckas, s盲ger Fredrik Elinder.
Nina Ottosson har jobbat med grundid茅n till projektet sedan 2010 och under sin tid som doktorand i Fredrik Elinders forskningsgrupp. Att nu f氓 ta projektet ett steg vidare, till l盲kemedelsutveckling, har framf枚r allt varit roligt:
鈥� Det har varit v盲ldigt kul att f氓 jobba med samma molekyler men med ett helt annat f枚rh氓llningss盲tt. Uppl盲gget passar mig, att sn枚a in sig p氓 forskningen men samtidigt f氓 nya utmaningar p氓 andra omr氓den, s盲ger Nina Ottosson.
Varje halv氓r utv盲rderas projektet av DDD och f枚rhoppningen 盲r att samarbetet forts盲tter med 枚kat st枚d under v氓ren 2019 med egen projektgrupp p氓 DDD och strategil盲ggande inf枚r framtida l盲kemedelsutveckling.
SciLifeLab och DDD
SciLifeLab 盲r ett nationellt centrum f枚r life science och biomedicin och en av de tre st枚rsta forskningsinfrastrukturerna i Sverige. Drug Discovery and Development Platform tillh枚r SciLifeLabs, men 盲r en egen enhet med egen budget och samverkar med innovationssystemen i Sverige. Av s枚kande projekt antas kring 15 procent till plattformen. All l盲kemedelsutveckling som DDD st枚djer ska utf枚ras inom akademin och immaterialr盲tten tillh枚r forskarna genom hela processen.
I samband med samarbetet med DDD har Ottossons och Elinders projekt f氓tt bidrag fr氓n Novo Nordisk fonden f枚r att genomf枚ra jonkanalsm盲tningar i ett automatiserat system hos det danska f枚retaget Sophion A/S.
